Patientsäker läkemedelsanvändning har redan redovisats av regeringen som ett strategiskt fokusområde för den nationella läkemedelsstrategin och dit hör frågan om information angående licensläkemedel och extemporeläkemedel i databaser som VARA och NPL som båda finansieras med statliga medel.
Denna patientsäkerhetsfråga blir akut nu när allt fler apoteksaktörer lämnar övergångslösningen ATS (Apotekets Terminal System) som artikeldatabas och går över till det nya centrala varuregistret VARA, som Apotekens Service AB har tagit fram.
Från och med november 2010 kommer VARA att användas som grundkälla till SIL (Svensk Informationsdatabas för Läkemedel) som ska leverera information till sjukvården om tillgängliga läkemedel i det ögonblick de behövs. Det finns flera anledningar till att SIL nu går över till att använda VARA som ?master?. Det är logiskt att sjukvården använder samma varuregister som apoteksmarknaden, förskrivare måste ha tillgång till de läkemedel och handelsvaror som de olika apoteksaktörerna tillhandahåller.
Men det finns ett problem med de nya registren, och det är avsaknaden av extemporeläkemedel och licensläkemedel. Svensk förskrivningspraxis har sedan mycket lång tid delvis baserats på tillgång till icke godkända läkemedel som licensläkemedel och extemporeläkemedel. Den traditionen har på senare tid utvecklats till en omfattande användning av dessa läkemedel.
Dessa möjligheter till förskrivning utanför det ordinarie och godkända läkemedelssortimentet av i många fall livsviktiga läkemedel har varit en av flera förutsättningar för en god utveckling av svensk sjukvårdskvalitet. Svenska läkare har därför utvecklat en tradition att vid behov införliva licensläkemedel och extemporeläkemedel i behandlingsarsenalen. Detta intresse har underhållits av den rådgivning, information och efterforskningsverksamhet som Apoteket AB har erbjudit förskrivarkåren. Sjukvården kan inte acceptera en försämring i dessa funktioner, som en följd av omregleringen av apoteksmarknaden.
Skillnad i sökbarhet i VARA och NPL får således inte föreligga mellan licensläkemedel och extemporeläkemedel och båda måste därför bli sökbara på samma sätt som godkända läkemedel. De måste kunna inkluderas under samma ATC-koder och det skall inte krävas särskilda sökningar i några andra register.
Om information om licensläkemedel samt extemporeläkemedel inte finns med i NPL, VARA och SIL kommer apotek och förskrivare inte att kunna se dessa läkemedel i sina system. Ett sådant scenario skulle innebära ökade risker för felförskrivningar och felexpedieringar, något som i sin tur skulle minska tillgängligheten för dessa läkemedel och äventyra patientsäkerheten, särskilt när det gäller läkemedel för akut bruk, som till exempel isoprenalin.
I dag finns APL:s extemporeläkemedel med i VARA och NPL utan några som helst restriktioner men inga beslut föreligger om att nya extemporetillverkares läkemedel ska få finnas med i dessa viktiga databaser. Licensläkemedel ingår inte i VARA eller NPL på samma sätt som APL:s extemporeläkemedel, oavsett om läkemedelsförmånen gäller eller inte för ett licensläkemedel. Detta är en ohållbar och oacceptabel situation som måste åtgärdas med det snaraste främst på grund av patientsäkerhetsskäl men även av konkurrensskäl. APL får inte favoriseras härvidlag.
Det enda kriteriet för inkludering av en licensprodukt i NPL och VARA bör vara att Läkemedelsverket godkänt minst en licensansökan eller bedömt att det är möjligt att bevilja licens för ett visst läkemedel, att det finns en SPC eller annan likvärdig information som är godkänd av annan läkemedelsmyndighet och att produkten finns tillgänglig i Sverige via grossist. All annan begränsning i detta avseende äventyrar att rätt produkt når rätt patient och äventyrar då patientsäkerheten vid läkemedelsbehandling.
Den nationella läkemedelsstrategin ska nu ta steget från vision till konkreta åtgärder och att föra upp ovanstående fråga brådskar eftersom samtliga apoteksaktörer och förskrivare, via SIL, under våren 2011 ska gå över till VARA som grunddatabas.
Sammanfattningsvis finns det, trots att det nu är mycket bråttom, ännu inget beslut om att dessa läkemedel ska finnas med i relevanta statligt finansierade databaser som NPL och VARA. Det har framkommit att många berörda parter är involverade i diskussioner i arbetsgrupper på lägre nivå men uppenbarligen utan att kunna komma överens, varför frågan som är övergripande måste lösas på departementsnivå.
Stig Henningsson, Docent
Specialistläkare i klinisk farmakologi
Senior Advisor, Delägare i apotek och läkemedelsfirma