Kan en superdator bli läkare?

Den frågan ställde sig framtidsstrategen Mats Olsson under måndagens seminarium om den digitala hälsorevolutionen. Och svaret blev ?Förmodligen ja?. Läkemedelsvärldens chefredaktör Fredrik Hed tog pulsen på Mats Olsson och bjöd in till öppen diskussion om vart vi är på väg, och var vi står idag.

21 feb 2012, kl 14:36
0

Annons

Mats Olsson är framtidsstrateg på Kairos Future och författare till rapporten The data explosion and the future of health. I sitt föredrag pratade han om en digital hälsorevolution och gav flera exempel på tekniska lösningar som redan finns idag inom hälso- och sjukvården, men det är en fråga om att ta den till sig. Ett exempel är webbtjänsten Patients like me, som innebär att patienterna accepterar att dela med sig av personlig data om sin läkemedelsbehandling och biverkningar, för att bidra till bättre hälsa för andra. Ett annat exempel är en liten sensor som opereras in på ett av hjärtats artärer hos patienten och samlar in realtidsdata, som i sin tur överförs trådlöst till patientens behandlande läkare. På det sättet behöver patienten inte besöka läkaren för kontroll lika ofta. Under ett år ledde detta till 38 % färre sjukhusvistelser.

Mats Olsson talade också om svårigheten i att uppnå kostnadseffektiv klinisk forskning, en svår nöt att knäcka för läkemedelsindustrin idag. Lösningen kan vara virtuella kliniska prövningar, där patienten inte behöver träffa sin läkare, utan data kan samlas in med hjälp av tekniska lösningar. Frågan Mats Olsson ställer sig är hur vi ska göra oss konkurrenskraftiga i en värld som exploderar av digital information?

I det nya hälsosystemet sätter Mats Olsson patienten i centrum, och betonar vikten av att samla all patientdata i ett och samma elektroniska system. Han beskriver dagens ?föråldrade? patientjournaler som ?stentavlor? och sa att ?Vården har inte ett vetenskapligt problem, utan ett informationshanteringsproblem?.

Så var står vi idag? Enligt Mats Olsson är hälso- och sjukvården medvetna om situationen vi befinner oss i och vi är redo för förändring.?Vi pratar om det verkliga paradigmskiftet, och det är självklart att det inte kommer vara fritt från konflikter?, konstaterade han, och betonade att både sjukvård och patienter måste ge sig hän till det nya.

Mats Olsson talade också om ?Det digitala utanförskapet? och att det är en stor utmaning att få med alla in i det nya hälsosystemet. Många av dem som inte är med på banan är lågutbildade äldre, och kanske är det just de som behöver vården som mest. Han påpekade att år 2020 kommer 4 miljarder människor att vara uppkopplade på något sätt. Det är dit vi är på väg.

Efter föredraget följde en öppen intervju och diskussion, där Fredrik Hed ställde frågor till Mats Olsson. Drygt 50 personer satt i publiken. Fredrik Hed frågade hur det ska gå för alla de som inte är uppkopplade och som inte är en del av den digitala världen. Enligt Mats Olsson behöver man ställa sig frågan hur stödfunktionerna i det nya samhället ser ut. Stödfunktionerna måste se till att vi får med alla. Fredrik Hed ställde frågan om vi kan komma att ha olika nivåer i sjukvårdssystemet, där det kommer finnas en ?bassjukvård? som alla kan ta del av, men att det utöver detta finns högre nivåer för dem som delar med sig av sina data. Enligt Mats Olsson är det fullt tänkbart att det kommer bli så.

En fråga från publiken gällde hur teknikskeptisk man är inom sjukvården. Enligt Mats Olsson är det ganska otacksamt att vara innovatör i Sverige. ?Grejerna finns, men det händer inget. Det finns en vilja, men politikerna måste fatta besluten?, sa han.

Fredrik Hed frågade Mats Olsson hur han tänker framåt i tiden till år 2020-2030. Är det en positiv känsla eller är han bedrövad över hur vi ska klara det här? Han svarade att det egentligen bara är en fråga om hur mycket smärta vi kan ta innan vi lyckas och tvingas förändra situationen. Han ser positivt på framtiden, men sa att vi måste våga släppa på vissa principer för att kunna bli en del av den digitala hälsorevolutionen.