Läkemedelsriksdag lockade ny publik

Årets läkemedelsriksdag på tog grepp på de äldres läkemedel. Ett väl valt ämne kommenterade äldreminister Maria Larsson när hon invigningstalade, och inte oväntat lyfte fram regeringens initiativ för att förbättra läkemedelsbehandlingen bland de mest sjuka äldre. 325 miljoner kronor ska mellan 2011-2014 användas som stimulanspengar till län där man lyckas förbättra behandlingen med läkemedel. Maria Larsson passade också på att berätta att det inte blir någon ny lag om anmälningsskyldighet när vårdpersonal misstänker vanvård på grund av felaktig läkemedelsbehandling.
– Vi har en bra lagstiftning idag. Enligt såväl lex Maria som lex Sara råder anmälningsskyldighet också när det gäller vanvård på grund av felaktig förskrivning av läkemedel.

Valet av tema på årets läkemedelsriksdag lockade en delvis ny publik. Den här gången var majoriteten av deltagarna från vård- och omsorg, istället för läkemedelsindustrin som varit den största gruppen under tidigare riksdagar. Något som gladde Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm, vars myndighet tillsammans med Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket initierar riksdagen som arrangeras av Läkemedelsakademin.
Under dagen fick publiken lyssna på representerar för patienter, omsorgs- och vårdpersonal, politiken, farmacevterna och förskrivarna.
En riskfaktor och anledning till den felaktiga behandlingen med läkemedel, som flera talare pekade på, är många inblandade förskrivare utan att någon har huvudansvaret.

Lars G Nilsson ordförande för pensionärsorganisationen SPF visade till exempel en studie organisationen gjort som visade hur antalet läkemedel och olämpliga kombinationer ökar i takt med antalet förskrivare. En slutsats som också bekräftades av andra talare.
Lars-Erik Holm utlovade, utan att precisera datum, att Socialstyrelsen i närtid kommer med föreskrifter som tydligare kommer att klargöra en huvudansvarig läkare för läkemedelsbehandlingen av multisjuka då flera specialister är inblandade.
De nya föreskrifterna kommer också att innehålla krav på läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser när patienter går mellan olika vårdformer. Om hur man minskar fel med tydliga läkemedelsberättelser och genomgångar gav apotekarna Åsa Bondesson från Region Skåne och Karin Almgren från Halland exempel på.

Apotekaren Thony Björk från Sveriges farmacevtförbund talade om farmacevtens roll i arbetet med att förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre och att man måste samarbeta mycket mer, över professionsgränserna, för att få till en förbättring. Enligt honom kan farmacevten tillföra kompetens i väldigt många olika led under hela läkemedelsprocessen, och han betonade betydelsen av läkemedelsgenomgångar och farmacevtens roll i dessa.

Apotekaren Åsa Bondesson arbetar på läkemedelsenheten i Region Skåne och har tidigare disputerat kring en modell för att förbättra läkemedelanvändningen hos äldre från inskrivning till utskrivning och vidare till nästa vårdform, LIMM-modellen (Lund Integrated Medicines Management). Hon pratade om vikten av multiprofessionellt samarbete i vården där läkare, sjuksköterskor, undersjuksköterskor, paramedicinare och apotekare arbetar i team. I den patientpopulation som Åsa Bondesson har studerat användes i genomsnitt 10 läkemedel per patient och man såg en rad brister. Enligt henne ger LIMM-modellen goda effekter.
– I genomsnitt identifierar och justerar man två fel per patient från inskrivning till under vårdtiden och det gör att patienten har en korrekt och aktuell läkemedelslista vid inskrivning på sjukhus. När läkaren skriver utskrivningsinformationen med läkemedelsberättelse så halverar man antalet överföringsfel från två till ett fel. Och om man har en apotekare som kvalitetsgranskar, så halverar man överföringsfelen ytterligare en gång till ett halvt fel. Så vi når ingen nollvision men vi kommer en bit på vägen, sa Åsa Bondesson.

Karin Almgren är apotekare i Region Halland och pratade om vilken roll omsorgspersonalen har vid läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden i Halland, och hur farmacevterna där utbildar omsorgspersonalen i området äldre och läkemedel.
– Vår erfarenhet i Halland är att utbildning inom området äldre och läkemedel till omsorgspersonal och aktivt deltagande i läkemedelsgenomgången tillsammans med andra professioner, bidrar till en god omvårdnad för äldre i Halland, sa Karin Almgren.

Sjuksköterskan Helena Gustafsson, nu inspektör på Socialstyrelsen, uttryckte ilska och frustration över att man inte kommit längre. Den felaktiga och ibland farliga läkemedelsanvändningen har diskuterats åtminstone sedan slutet av 1990 utan att så mycket egentligen hänt.
– Och det är inte brist på kunskap, hävdade hon, tusentals går till jobbet varje dag och vet att de gör fel saker.
Hon pläderade för en god omvårdnad som komplement och ibland ersättning till läkemedel. Och kunskapen finns, menade hon.
– Men det tar tre minuter att ge en tablett har man räknat ut. Vad tar det i tid att kanske ge fotmassage, gå en promenad eller som det heter ”prata bort en stund”?

Eva Nilsson Bågenholm som är regeringens nationella äldresamordnare redogjorde närmare för satsningen på 325 miljoner för att minska den felaktiga förskrivningen och varför man valt de tre indikatorerna minskning av olämpliga läkemedel som långverkande bensodiazepiner, olämpliga läkemedelskombinationer och minskning av antipsykotika på äldreboenden.
– Vi anser att de tre indikatorerna speglar det arbete som behöver göras. För att minska den typen av felaktig behandling måste man gå igenom alla läkemedel.

Regeringen och Sveriges Kommuner och landsting, SKL har i den här satsningen valt att belöna län som förbättrar läkemedelsanvändningen, istället för landsting eller kommuner. En mätning gjordes i september 2011 nästa görs i september 2012, då ska ett län för att få del av pengarna ha fått ned den felaktiga användningen med minst tio procent.