– Det känns helt fantastiskt att presentera dessa resultat. Vi upptäckte VEGF-B redan 1995 och sedan dess har VEGF-B-projektet varit en lång ökenvandring, men nu gör vi viktiga upptäckter slag för slag. I den nu aktuella studien har vi visat att det går att använda hämning av VEGF-B för att förebygga och behandla typ 2-diabetes, och det går att göra med ett läkemedel, säger Ulf Eriksson, professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Typ 2-diabetes föregås vanligen av insulinresistens, vilket kan orsakas av övervikt. Insulinresistens hänger samman med att kroppen lagrat fett i till exempel muskler, kärl och hjärta. Hur det hänger samman är oklart, men tidigare studier har däremot visat att proteinet VEGF-B påverkar hur kroppen transporterar och lagrar fett i kroppens vävnader.
Nu har totalt fyra delstudier publicerats i tidskriften Nature. I en studie har möss som är framavlade för att alltid drabbas av diabetes fått substansen 2H10, en antikropp som blockerar effekten av VEGF-B. Det gjorde att mössen aldrig utvecklade insulinresistens och inte fick diabetes. Andra studier visade att normala möss och råttor som fått utveckla typ 2-diabetes i olika utsträckningar kunnat botas från sjukdomen efter att ha behandlats med injektioner av 2H10.
– De resultat vi visar i den här studien är ett mycket stort genombritt och en helt ny princip vad gäller såväl förebyggande som behandling av diabetes typ 2. De befintliga behandlingarna är associerade med mycket biverkningar och effekten brukar inte vara hållbar över tid. Det finns ett enormt behov av nya strategier för att behandla diabetes typ 2, säger Åke Sjöholm, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Substansen som används i studierna, 2H10, är en monoklonal antikropp och är under utveckling av det australiska läkemedelsföretaget CSL Limited. Forskningen är ett samarbete mellan Karolinska institutet, Ludwiginstitutet för cancerforskning och läkemedelsföretaget CSL Limited.
