På eftermiddagen torsdagen den 11 oktober presenterar utbildningsminister Jan Björklund regeringens forsknings- och innovationsproposition. Men redan innan har mycket varit känt och i en debattartikel samma dag presenteras ytterligare nyheter.
I forsknings- och innovationspropositionen ökar de årliga anslagen med fyra miljarder kronor till år 2016. Den enskilt största anslagsökningen är de direkta anslagen till universitet och högskolor, de medel som lärosätena själva beslutar om. Men fördelningen av deras anslag, som är cirka 14 miljarder kronor per år, föreslås ske på ett helt nytt sätt.
Enligt propositionen ska andelen medel som årligen konkurrensutsätts och fördelas utifrån kvalitetskriterier fördubblas, från 10 till 20 procent. Det handlar om närmare tre miljarder kronor per år. Alla de nya 900 miljonerna ska också fördelas efter samma kvalitetsprinciper. Däremot kommer alla lärosäten att garanteras en höjning år 2014, det år då anslagen höjs som mest, oavsett tidigare kvalitetsresultat.
Det föreslås också att sättet att utvärdera kvalitet ska förändras. Idag sker det via bibliometriska mått. Nu föreslås att svensk forskning regelbundet ska granskas, utvärderas och bedömas ur ett bredare perspektiv av utländska forskare, så kallad peer review. Vetenskapsrådet kommer att få huvudansvaret för att ta fram förslag till en helt ny modell för kvalitetsgranskningen.
”Genom att använda peer review får vi alltså ett system som ger likvärdiga förutsättningar för humaniora och samhällsvetenskap; ett system som främjar kvalitet, är framåtsyftande och ökar risktagandet i forskningen. Så skapar vi bättre förutsättningar för svensk forskning och större möjligheter att nå de stora genombrotten i forskningen.” skriver Jan Björklund på DN Debatt.
Tidigare har Björklund aviserat att forsknings- och innovationspropositionen ska innehålla ett elitprogram för yngre forskare, rekrytering av internationella forskare och minskad byråkrati för forskare.
