Debattinlägg: Alliansregeringen genomförde under förra mandatperioden den största satsningen på forskning i modern tid. Nu går vi vidare. I propositionen Forskning och innovation som lämnades till riksdagen nyligen finns satsningar som höjer nivån på forskningsanslagen med 4 miljarder kronor 2013-2016. Totalt har alliansregeringen med denna höjt anslagen till forskning och innovation med 9 miljarder kronor. Det är trefalt mer än vad Socialdemokraterna budgeterade senast de hade regeringsmakten, och mer än vad som satsats under de tre föregående mandatperioderna sammantagna.
Den största enskilda satsningen i propositionen är en ökning av anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor, med 600 miljoner kronor 2014 och med ytterligare 300 miljoner kronor 2016. Från och med 2016 fördelas alltså 900 miljoner kronor mer per år direkt till lärosätena.
Vi politiker vare sig kan eller bör detaljstyra hur medlen till svensk forskning används. Däremot måste en regering som tar ansvar för människors skattepengar och tillse att våra lärosäten håller internationell världsklass. Det är med kvalitén på utbildning från andra internationella toppuniversitet som svenska studenter måste kunna konkurrera. Därför måste det vara kvaliteten på forskningen som avgör hur stora skattemedel varje universitet eller högskola får, inte antalet elever. För att kunna mäta kvalitén, måste vi lyfta blicken utanför Sveriges gränser och mot Europa och världens toppuniversitet.
Ett område där Sverige har en stolt historia med vetenskapliga framgångar är inom medicin. Branschen är Sveriges mest kunskapsintensiva och hela 20 procent av näringslivets forskarutbildade finns här. Därför ges området Life science extra stora förstärkningar i budgeten. Satsningen inom Life science-området tar fasta på att samverkan mellan sjukvården, akademin och näringslivet ska förbättras inte minst för att underlätta för kliniska studier. Ett område som lyfts särskilt är utvecklingen av ny antibiotika. Detta är en av de stora globala hälsoutmaningarna, där ökningen av antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier och den snabba spridningen av dessa bakterier bland människor och djur kan få ödesdigra konsekvenser. Forskningen behöver också titta på nya vägar då läkemedelsindustrin globalt sett ändrar arbetssätt, där man arbetar mindre med egen forskning för att istället kunna skapa samverkan kring forskningen med akademin och mindre företag.
Såväl medicinsk som teknisk och vetenskaplig forskning kommer att bli avgörande för att vi ska kunna förbättra människors hälsa och välfärd. Alliansregeringens riktade satsningar inom områden av särskild betydelse för samhället minskar trösklarna mellan forskning och näringsliv samt mellan utbildning och arbetsmarknad. Vår prioritering av forskning i budgeten är nödvändig för framtiden.
Jenny Petersson, riksdagsledamot i Arbetsmarknadsutskottet (M)
Björn Samuelsson, riksdagsledamot i Utbildningsutskottet (M)
