Mellan slutet av 1990-talet och 2010 har antibiotikaanvändningen minskat med cirka 40 procent hos barn i Sverige mellan 0-4 år. Det tycks dock inte ha påverkat de allvarliga infektionerna hos barn som enligt Smittskyddsinstitutet inte har ökat trots den minskade användningen.
De nya riktlinjer som nu ska tas fram gäller främst hur läkare ska förhålla sig till antibiotika när det gäller i övrigt friskt barn.
Experterna som tagit fram rekommendationerna påpekar att svåra bakteriella infektioner är mycket sällsynt hos barn. En stor studie i Belgien visade på att 0,8 procent av barn som kom till primärvården hade en svår bakteriell infektion. Den högsta incidensen, hos för övrigt friska barn, finns i åldern 0-2 år eftersom små barn har ett dåligt immunologiskt minne och immunförsvar.
I de föreslagna riktlinjerna trycker experterna på vikten av att lyssna på föräldrarna som de verkliga experterna. I riktlinjerna hänvisas till studier som just visar att föräldrars oro ” så här sjuk har jag aldrig sett henne” ofta förutsäger en svår infektion säkrare än många prover.
Det samma tycks gälla läkares ”magkänsla”. I en belgisk studie från primärvård av 3 981 barn, bedömde läkare att barnen var allvarligt sjuka i 123 av fallen, åtta av dessa visade sig ha sepsis och/eller meningit. Av de övriga 3 858 barnen hade ett barn sepsis/meningit.
I riktlinjerna uppmanas också läkare att inte tappa fokus på barnets tillstånd genom att försöka sänka temperaturen på barnet.
Hög feber är inte allvarligt, utan orsaken till den, påpekar experterna. Att ett barn bli piggare av febersänkning är inte en garanti för att infektionen inte är allvarlig påpekas i rekommendationerna.
