Mellan 2008-2013 har det rapporterats 200-300 fall årligen av kikhosta i Sverige. Men 2014 ökade antalet fall markant, 703 fall rapporterades varav 122 gällde spädbarn.
– Förra året dog också två barn i sjukdomen i Sverige vilket är mycket ovanligt, säger Bernice Aronsson som är sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten.
Hittills i år har 141 fall rapporterats varav 23 gällt barn.
Vad förra årets höga antal beror på finns inga säkra förklaringar på och än vet man inte om ökningen fortsätter, men sedan september har det skett en nedgång av de rapporterade fallen.
– Vi brukar se en ökning med vissa års mellanrum, senast såg vi en sådan 2004 och när det sker en total ökning av antalet kikhostefall i befolkningen så följer spädbarnen med. Ju mer kikhosta som cirkulerar ju fler spädbarn smittas, konstaterar Bernice Aronsson.
En förklaring till ökningen är att skyddseffekten av vaccinet inte räcker så länge, cirka sex-sju år.
– Så även om skyddseffekten är bra, speciellt efter två doser, finns risk för smitta eftersom kikhosta alltid cirkulerar.
Nu har vi också en population unga vuxna som inte vaccinerades under åren 1979 -1996.
– Å andra sidan cirkulerar ju alltid kikhostan så den här populationen borde också ha smittats. Och att ha haft kikhosta ger längre skyddseffekt, 10-15 år. Så det är inte givet att det är den här gruppen som smittar barnen, men det kan vara en delförklaring, säger Bernice Aronsson.
Idag vaccineras barnen vid cirka 3,5 och 12 månaders ålder och en påfyllnadsdos vid 5-6 års ålder. Barn som är födda 2002 eller senare kommer också att få en påfyllnadsdos när de lämnar skolan vid 15-16 års ålder.
– Det gäller att vara vaksam för att skydda spädbarnen, speciellt innan de fått sina första doser, säger Bernice Aronsson.
En expertgrupp håller på att ta fram ett nytt kunskapsunderlag om kikhosta som beräknas bli klart i år. De tittar bland annat på om man kan göra något ytterligare inom vuxenpopulationen.
I Norge har hälsomyndigheterna rekommenderat att vuxna tar en påfyllnadsdos vart tionde år.
