En svensk studie publicerad i Plos One visar att Sverige kommit långt med att begränsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier som sprids via levande smittade grisar, så kallade LS-MRSA-bakterier.
I andra europeiska länder är LS-MRSA vitt spridda bland grisar och utgör en smittreservoar för människor. Bakterierna är resistenta mot olika antibiotika och därför svårbehandlade. LS-MRSA har hittills haft ett lågt fäste i Sverige och smittat människor i 70 kända fall sedan 2006. Detta kan jämföras jämfört med MRSA-infektioner bland människor som förkommer i knappt 3000 fall per år. Utgångsläget har därför varit gynnsamt för att begränsa spridningen. Grisbranschen har lyckats med detta då man har följt rekommendationerna och testat importerade galtar mot LS-MRSA och inte använt smittade djur i avel. Andra smittvägar in i landet är få.
Resultaten från studien visar att åtgärderna resulterat i att svensk humansjukvård sparar in minst nio miljoner kronor per år så länge bakterierna inte fått fäste. Kostnaderna för grisbranschens åtgärder ligger på cirka två miljoner kronor.
Studien har gjorts av Sveriges lantbruksuniversitet, Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt, Lantbrukarnas riksförbund, Gård och Djurhälsan samt Jordbruksverket.
