Uppsala universitet är en av de aktörer som ska försöka vända utvecklingen. Universitetet har fått i uppdrag att koordinera en europeisk satsning med målet att ta fram nya antibiotika mot gramnegativa bakterier.
Projektet heter ENABLE och finansieras av IMI, Innovative Medicines Initiative, som är ett samarbete mellan EU och den europeiska branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag EPFIA.
– Det är ett sexårigt projekt. Vårt mål är att under denna tid få fram en substans som tar sig till fas I-studier, säger Anders Karlén, en av de vetenskapliga projektkoordinatorerna vid Uppsala universitet, som medverkar vid den pågående Läkemedelskongressen i Stockholm.
– Jag är optimistisk. Men det är fortfarande för tidigt att säga att vi kommer att lyckas, fortsätter han.
Projektet är en del av det europeiska projektet New Drugs for Bad Bugs och har en budget på 750 miljoner kronor. I det samarbetar universitet, bioteknikbolag och läkemedelsföretag – en finansieringsmodell som många nu hoppas på.
– Antibiotikakurer är korta, 5-10 dagar. Det finns helt enkelt inte samma ekonomiska incitament för att ta fram nya antibiotika som det gör för läkemedel mot livsstilssjukdomar som patienter tar hela livet. Läkemedelsbolagen vet också att om de lyckas få fram en ny substans så kommer det att uppstå resistens efter ett tag, säger Anders Karlén.
Problemet måste angripas från flera håll. Dels genom att forska fram nya antibiotika, dels genom att hitta alternativ till antibiotika.
Ett sådant alternativ är så kallade virulenshämmare. Dessa fungerar genom att avväpna snarare än döda bakterierna eller hindra deras tillväxt. Avväpningen sker genom att specifika egenskaper som bakterierna behöver i den sjukdomsframkallande situationen angrips.
Fredrik Almqvist, professor vid kemiska institutionen vid Umeå universitet, leder ett sådant forskningsprojekt.
– I drömscenariot skulle dessa behandlingar helt kunna ersätta antibiotika. Men ett mer rimligt mellanled är att de kan boosta befintliga antibiotika och korta behandlingstiderna, säger han.
Anders Larsson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, studerar bland annat äggantikroppars förmåga att förhinrdra pseudomonasinfektioner hos cystisk fibros-patienter. Kroniska pseudomonasinfektioner i lungorna är den främsta dödsorsaken hos dessa patienter. Men hos cystisk fibros-patienter som dricker en specialframtagen lösning med äggantikroppar minskar antalet sådana infektioner kraftigt.
I dag leder Anders Larssons forskargrupp en randomiserad, placebokontrollerad multicenterstudie med deltagare i nio europeiska länder där effekten av behandlingen ska utvärderas. De har också ett licensgodkännande för en mindre grupp cystisk fibros-patienter som får lösningen förskriven.
Liknande behandlingar borde kunna fungera även för andra infektioner.
Äggantikroppar kan sannolikt användas för att förebygga och behandla ett stort antal infektioner som startar i magtarmkanalen, säger Anders Larsson.
– Det pratas väldigt mycket om antibiotikaresistens och alternativ till antibiotika, men rent krasst görs det fortfarande få kliniska studier. Vi är de enda som gått från att forska på möss till att behandla patienter, säger han.
Liksom Anders Karlén talar Fredrik Almqvist och Anders Larsson på den pågående Läkemedelskongressen.
