Tillförordnad generaldirektör Inger Andersson skriver i myndighetens årsrapport att man ser tydliga trender jämfört med tidigare år. Bland annat har förfrågningar till Läkemedelsupplysningen och Giftinformationscentralen ha ökat. Dessutom syns och en stark ökning av inkomna biverkningsrapporter för humanläkemedel.
Från 2014 till 2015 ökade antalet biverkningsrapporter med cirka 21 procent. Ökningen ses både från hälso- och sjukvården samt konsumenterna och tros bero på bland annat förenklingar av inrapporteringen via Läkemedelsmyndighetens webbsida. Andra förklaringar är, enligt Läkemedelsverket, ökad uppmärksamhet kring rapporteringen efter informations- och utbildningsaktiviteter.
Tidigare år, 2014 och 2013, har Läkemedelsmyndigheten lagt cirka 6,4 respektive 6,1 miljoner kronor på innovationsstöd. Stödet syftar till att bland annat öka kunskapen hos innovatörer inom akademi och industri om regelverken kring medicinska produkter. I årsrapporten för 2015 kan man läsa att kostnaden för innovationsstöd nästan har halverats från tidigare år, till 3 853 miljoner.
Dock menar Ambjörn Lindqvist, planeringschef för Verksamhet och Uppföljning vid Läkemedelsverket att minskningen av kostnaden för innovationsstöd inte ska ses som minskat initiativ inom området.
– Det är en konsekvens av minskade personalkostnader inom Omvärlds och innovationsstöd, den enhet som samordnar innovationsarbetet. Orsaken är vakanser inom enheten under året.
Under året 2015 levererade myndigheten ärenden och övriga uppdrag enligt plan. Cirka 14 000 ärenden inom tillståndsgivning av läkemedel avslutades och cirka 62 000 licensansökning, vilket blir totalt cirka 76 000 ärenden.
