Det visar en ny metaanalys av ett stort antal studier där effekten av olika läkemedel undersöktes för smärtlindring av osteoartrit, det vill säga artros, i knä och höft.
Studien som är publicerad i tidskriften The Lancet är den största analysen av randomiserade studier om medicinsk smärtlindring vid osteoartrit hittills.
En av forskarna bakom studien, Sven Trelle vid universitetet i Bern, Schweiz, har tillsammans med kollegor gått igenom data från 74 randomiserade prövningar från 1980 till 2015. Totalt undersöktes data från 58 556 patienter med osteoartrit. I studien jämfördes effekten av 22 olika medicinska behandlingar med placebo, där man såg till smärtlindring och ökat fysisk aktivitet. Bland de olika läkemedlet ingick bland annat flera olika doser av paracetamol och sju andra olika icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, NSAIDs.
Paracetamol och NSAID används ofta för mild till måttlig smärtlindring vid artros. På grund av kardiovaskulära och gastrointestinala biverkningar som är kopplade till långvarigt användande av NSAID, används paracetamol i större utsträckning.
Resultaten visar att diclofenac, en form av NSAID, i dosen 150 mg per dag ger den största effekten när det gäller kortvarig smärtlindring. Dock påpekar forskarna att man bör vara försiktig när det gäller långvarig behandling med NSAID på grund av de kända bieffekterna. Jämfört med högsta doserna av andra NSAID som används ofta, så som ibuprofen, naproxen och celecoxib hade diclofenac bäst effekt när det kom till dokumenterad smärtlindring och ökad rörlighet vid artros.
Analysen visar att alla olika beredningar av läkemedlen, oavsett dos, förbättrade symtom av smärta jämfört med placebo. Dock hade vissa doser av paracetamol endast en liten effekt på förbättring av fysisk funktion och smärtlindring och uppnådde inte lägstanivån för klinisk effekt.
Forskarna skriver att de hoppas att studien ska bidra till att bättre informera läkarna om hur man bäst hanterar smärta i den här patientgruppen.
I en kommentar till studien skriver professor Nicholas Moore och kollegor från institutionen för farmakologi vid universitetet i Bordeaux i Frankrike, att det finns ytterligare begränsningar i studien i och med att vissa NSAID som används inte ingår.
Han menar att det förmodligen beror på att inga nya försök har gjorts på dessa läkemedel eller att man gjort bedömningen att dessa studier var för små. Vidare anser han att användningen av andra smärtstillande alternativ som används tidigare kanske bör ses över om man ska börja använda dessa igen.
De flesta studierna hade en uppföljningslängd på tre månader eller mindre och därför menar forskarna att vidare studier med mer långsiktiga uppföljningar kan vara nödvändiga. Samtidigt påpekar forskarna att, även om det totala patientantalet i analysen var högt, så var antalet individanpassade doser lågt.
Studien har finansierats av bland annat Swiss national science foundation.
