Det finns sedan tidigare utbildning för vårdpersonal som hanterar riskabla cancerläkemedel, framför allt cytostatika. Men hur ligger det till med kunskaperna hos deras chefer om säkerhetskraven? Den saken undersökte en arbetsgrupp 2022 genom en enkät till första linjens chefer vid relevanta vårdenheter inom öppen- och slutenvård.
– Av svaren förstod vi att det behövs en utbildning som är särskilt riktad till chefer, med fokus på deras arbetsmiljöansvar. Det framkom att många i chefsposition inte alltid har full kännedom om innehållet i föreskrifter och författningar, och heller inte hur dessa ska tillämpas i praktiken.
Det säger Anki Delin Eriksson, specialistsjuksköterska inom onkologin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande i den nationella arbetsgruppen för handhavande av cancerläkemedel, till Läkemedelsvärlden.
Riskabla cancerläkemedel kräver kunskap
Det är inte alla cancerläkemedel som är riskabla. Endokrina terapier och immunterapier går exempelvis vanligen bra att hantera utan skyddskläder eller andra skyddsåtgärder. Men den stora läkemedelsgruppen cytostatika hör till gruppen ”särskilt farliga läkemedel”. De kan orsaka skador om de inte hanteras på rätt sätt.
Cytostatika dödar cancerceller, men kan även skada friska celler. Om man råkar få cytostatika på huden är det vanligt med lokal irritation och allergiska reaktioner i hud och slemhinnor.
Vissa substanser kan också absorberas genom huden och påverka hela organsystem i kroppen. Några påverkar fertiliteten. Och vid långvarig eller enstaka extremt hög exponering för cytostatika finns ökad risk för genetiska skador och cancer.
– Man måste ha kunskap och rätt skyddsutrustning för att minimera riskerna, säger Anki Delin Eriksson.
Även lokalvårdarna behöver skyddas
Att även cheferna har kunskap om riskabla cancerläkemedel är viktigt, framhåller hon. Cheferna måste kunna göra korrekta riskbedömningar i arbetsmiljön och se till att arbetet sker på ett säkert sätt.
– Det är nödvändigt både för patienternas säkerhet och ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Och det är inte bara farorna för vårdpersonalen och patienten som man behöver tänka på. Även till exempel lokalvårdarna på sjukhuset och de som vårdar en patient i hemmet efter en behandling kan bli exponerade för riskabla cancerläkemedel.
En till två veckor efter en cytostatikabehandling kan patientens kroppsvätskor vara kontaminerade av läkemedlet.
Nya föreskrifter om riskabla cancerläkemedel
Efter ett flerårigt utvecklingsarbete är den nya webbutbildningen ”Arbetsmiljöansvar vid handhavande av cancerläkemedel” nu klar och lanserad. Det är den nationella arbetsgruppen för handhavande av cancerläkemedel inom regionala cancercentrum i samverkan, RCC, som tagit fram den.
Arbetsgruppen samordnade lanseringen med att uppdaterade föreskrifter och råd från Arbetsmiljöverket om yrkesmässig hantering av kemiska riskkällor började gälla 1 januari i år. På så vis har de nya föreskrifterna kunnat arbetas in i utbildningen.
Utbildningen finns på RCC:s webbplats och tar ungefär en timme att gå igenom. Den har tre huvudavsnitt om cancerläkemedels toxicitet, arbetsmiljöansvaret respektive skyddsarbete i praktiken. Syftet är att både ge en orientering i arbetsmiljöansvaret och konkreta råd om allt ifrån skyddskläder till hantering av riskavfall.
– Utvecklingen av nya cancerläkemedel går i en rasande fart och som chef gäller det att hela tiden ligga i fas med riskbedömningar och skyddsåtgärder, för att kunna säkerställa en trygg och hälsosam arbetsmiljö.
Marknadsföring pågår
Anki Delin Eriksson och hennes medarbetare arbetar nu på olika sätt för att marknadsföra utbildningen och hoppas på ett brett genomslag.
– Den är ju inte obligatorisk Men regionerna skulle ha möjlighet att uppmuntra och uppmana sina chefer att genomföra den och det hoppas jag att de kommer att vilja göra.