Läkemedelsföretagens europeiska branschorganisation Efpia kommer att försöka ta strid i domstol mot EU:s reviderade avloppsvattendirektiv, Urban wastewater directive. Efpia (European federation of pharmaceutical industries and associations) skriver i ett pressmeddelande att organisationen kommer att ”utmana avloppsvattendirektivet i EU-domstolen”.
Efpia ifrågasätter direktivets fördelning av det ekonomiska ansvaret för utbyggd läkemedelsrening. Branschorganisationen anser nämligen att direktivet lägger alltför stor del av betalningsbördan på läkemedelsbolagen. Fler aktörer borde vara med och betala, menar därför Efpia.
Avloppsvattendirektivet ökar reningskraven
Det reviderade direktivet trädde i kraft 1 januari 2025. Den 31 jul 2027 ska Sverige och övriga länder sedan ha implementerat det i sin egen lagstiftning.
Avloppsvattendirektivet ställer, som Läkemedelsvärlden rapporterat, bland annat ökade krav på att reningsverk effektivt renar bort läkemedels- och kosmetikarester från avloppsvattnet. Syftet är att minska miljöföroreningarna från vår användning av läkemedel och kosmetika. Föroreningar som nu kommer ut i vattendragen och kan ha negativa effekter på djur och växter.
Att bygga ut reningen tillräckligt för att möta de nya kraven kommer att kräva stora investeringar. I Sverige behöver till exempel tre större reningsverk bygga ut redan till 2033, enligt nyhetssajten Svensk hållbarhet. Av de större reningsverket, som renar vattnet från 150 000 personer eller fler, är det i dag bara det i Linköping som har det steg för läkemedelsrening som kommer att krävas.
Och för att nå direktivets krav på längre sikt krävs miljardinvesteringar, bara i vårt land.
Ska stå för 80 procent
Vem som ska betala för detta var en omdebatterad fråga under hela arbetet med revideringen av direktivet. Principen att ”förorenaren betalar” diskuterades flitigt. Den fick också genomslag i det färdiga direktivet i form av bestämmelser om att läkemedels- och kosmetikaindustrin ska betala det mesta av kostnaderna för bättre rening.
Enligt det reviderade direktivet ska varje land bilda en producentansvarsorganisation och genom denna kanalisera industrins ansvar för att bekosta utbyggd rening. Via producentansvarsorganisationen ska läkemedels- och kosmetikaindustrin betala 80 procent av kostnaderna för utbyggd rening.
Men detta vänder sig Efpia starkt emot. Branschorganisationen, där även svenska Läkemedelsindustriföreningen Lif är medlem, menar att fler sektorer än tillverkarna är att betrakta som förorenare i sammanhanget och bör vara med och betala.
Kallar direktivet orättvist
”Efpia, Lif och den europeiska läkemedelsbranschen i stort stödjer principen om att förorenaren betalar och anser att alla producenter som bidrar till mikroföroreningar ska ta ansvar för sina utsläpp”, skriver Lif på sin webbplats.
”Beslutet är inte bara djupt orättvist, utan undergräver också ambitionerna i EU:s gröna giv och ger inga incitament för andra sektorer att minska sina utsläpp av mikroföroreningar.”
Branschföreträdarna kritiserar också den tilltänkta metoden för att bestämma avgifterna från industrin. De anser att den inte baseras på den faktiska volymen av föroreningar i vattnet och att avgifterna därför inte blir proportionerliga.
Går till EU-domstolen
Efpia vänder sig till EU-domstolen med argumenten att direktivet strider mot centrala principer i EU-fördragen. Det handlar om principerna att förorenaren betalar, om proportionalitet och om icke-diskriminering.
– EU:s egna principer om icke-diskriminering, proportionalitet och att förorenaren ska betala återspeglas inte i direktivet och måste appliceras rigoröst för att skapa ett mer rättvist system, säger Efpias generaldirektör Nathalie Moll i pressmeddelandet.
– Vi anser att beslutet om att vidta juridiska åtgärder är i linje med de principerna och med kommissionens vilja att säkerställa att all lagstiftning är enhetlig och stöttar europeisk konkurrenskraft. Vår bransch står bakom lagstiftningens ambition och är hundraprocentigt inställda på att betala vår skäliga andel.
