Hjärt-Lungfonden uppmärksammar aktuell forskning om hjärtskyddande behandling för personer med diabetes. Studien som är publicerad i Cardiovascular biology innehåller både goda och några mindre goda nyheter.
En god nyhet är att diabetesvården har ökat sin förskrivning av GLP-1-analoger och SGLT2-hämmare dramatiskt. Ett välkänt exempel på GLP-1-analoger är hårt bristdrabbade Ozempic (semaglutid) som många även använder för viktnedgång. Vanliga SGLT2-hämmare är Jardiance (empagliflozin) och Forxiga (dapagliflozin).
Båda dessa typer av behandlingar har i andra studier visat sig ha en hjärtskyddande effekt för högriskpatienter med diabetes.
Den mindre goda nyheten är att vården skriver ut dessa läkemedel i mindre utsträckning till kvinnor än till män, och i mindre utsträckning till dem som är svårast sjuka i diabetes.
Nya hjärtskyddande behandlingar
Omkring en halv miljon personer i Sverige har diabetes typ 2, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Under det senaste decenniet har de nya diabetesläkemedlen SGLT2-hämmare och GLP-1-analoger gjort sitt intåg.
Båda klasserna bidrar till att sänka blodsockret samtidigt som de minskar risken för hjärt-kärlkomplikationer. Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat rekommenderade Socialstyrelsen 2017 att användningen av dessa läkemedel ska öka, framför allt hos personer med både diabetes och hjärt-kärlproblem.
I den nu aktuella studien undersökte forskare vid Karolinska institutet, med forskningsanslag från Hjärt-Lungfonden, hur förskrivningen ser ut och hur det går för patienterna.
Ojämlikheter i förskrivningen
Studien omfattar samtliga patienter med diabetes och kranskärlssjukdom som genomgick kranskärlsröntgen mellan åren 2010 och 2021 i Sverige. Det var totalt 38 671 personer.
Genom analys av registerdata såg forskarna att användningen av de hjärtskyddande läkemedlen har ökat snabbt på senare år. År 2016 hade 6 procent av patienterna sådan behandling, 2021 var andelen med hjärtskyddande läkemedel uppe i 47 procent.
Men forskarna upptäckte också att förskrivningen var ojämlik. Män fick oftare än kvinnor nya hjärtskyddande läkemedel. Yngre fick dem oftare än äldre och de relativt friska med diabetes oftare än de med högst hjärtrisk.
Efterlyser jämlikare vård
Forskarna skriver att det kan finnas flera medicinska förklaringar till dessa skillnader, men att det även kan vara andra faktorer som påverkar. Det kan, skriver de, inte uteslutas att “fortfarande yrkesverksamma, välutbildade personer som har bättre förutsättningar att diskutera sin behandling förskrivs modernare och dyrare terapier”.
‒ Nu finns nya möjligheter att skydda mot hjärt-kärlsjukdom för personer med diabetes. Då behöver vi uppmärksamma eventuella ojämlikheter i läkemedelsanvändning i strävan efter en jämlik vård. Det är viktigt att även de som är allvarligt sjuka får tillgång till dessa läkemedel – där effekten kan vara ännu större, säger Anna Norhammar, professor vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Vill se fortsatta studier
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, kommenterar:
‒ Nu behövs fortsatta studier om användningen av hjärtskyddande läkemedel och dess effekter på prognosen för patienter med hjärt-kärlsjukdom. Vi behöver evidens som kan tydliggöra var det finns mest nytta att använda dessa läkemedel, så länge som de inte räcker till alla.
