Läkemedelsbrist kvarstår som ett stort och allvarligt problem i Sverige och resten av Europa.
Problemen med läkemedelsbrist fortsatte att vara omfattande under 2024 – på samma nivå som 2023 som är det värsta året hittills. Det får allvarliga konsekvenser för både patienter och apotek.
Det visar en ny rapport från apotekens europiska branschorganisation PGEU, The pharmaceutical group of the european union.
– Läkemedelsbrist är vardag på svenska apotek, säger Johan Wallér, vd vid Sveriges apoteksförening.
Lika svår läkemedelsbrist som 2023
Varje år genomför PGEU en undersökning bland sina medlemmar för att kartlägga läkemedelsbrist i Europa ur öppenvårdsapotekens perspektiv. Undersökningen gjordes mellan 20 november 2024 and 24 januari 2025. 28 länder deltog i årets undersökning.
2023 var ett rekordår när det gäller läkemedelsbrist. Den nya rapporten visar att situationen var fortsatt lika allvarlig under 2024.
Samtliga länder har upplevt fortsatt brist på läkemedel under det senaste året.
Gör att patienter måste avbryta sin behandling
Sjutton länder rapporterar att läkemedelsbristerna var lika illa 2024 som rekordåret 2023. Fem länder upplever att läkemedelsbristerna förvärrats. Bara i sex länder har situationen förbättrats.
Rapporten visar att det är viktiga läkemedel som är särskilt utsatta. Nästan alla länder svarar att de haft brist på hjärt-kärlmediciner och antibiotika.
Majoriteten av länderna anger också att det är brist på medicintekniska produkter.
Samtliga länder svarar att läkemedelsbrist leder till oro och besvär för patienterna. Majoriteten uppger också att patienter måste göra avbrott i sin behandling till följd av läkemedelsbrist.
Ett ”oacceptabelt staus quo”
Även för Sveriges del fortsatte problemen med läkemedelsbrist under 2024, enligt rapporten.
Johan Wallér kallar situationen för ett ”oacceptabelt staus quo”.
Dessutom drabbades Sverige av fler kritiska läkemedelsbrister under föregående år, något Läkemedelsvärlden nyligen berättat om.
– Vi hade fler allvarliga bristsituationer, med läkemedel där det inte finns alternativ att byta ut till, konstaterar Johan Wallér.
Läkemedelsbrist inte apotekens fel
Jämfört med tidigare år har problemet med läkemedelsbrist ökat i hela Europa.
Johan Wallér tycker att det är skrämmande att det fortsätter råda stor brist på viktiga läkemedel.
– Läkemedelsbrist är inte apotekens fel. Apoteken kan inte påverka om ett läkemedelsföretag inte kan leverera läkemedel, säger han och fortsätter:
– Det är apotekspersonalen, som står i frontlinjen, som får ta smällen och försöka lösa problemen. Det skapar förstås frustration med patienter som blir oroliga när deras viktiga läkemedel inte finns på apoteket.
Lägger mer tid på att leta läkemedel
I de flesta länder påverkas öppenvårdsapoteken negativt, enligt rapporten.
Läkemedelsbrist leder till minskat förtroende från patienter och kunder, lägre arbetstillfredsställelse bland personalen samt ekonomiska förluster för apoteken på grund av den tid som läggs på att hantera bristerna.
Dessutom svarar majoriteten av länderna att farmaceuter får ökade administrativa arbetsuppgifter som en konsekvens av bristsituationen.
Farmaceuterna måste lägga lägga arbetstid på att söka efter läkemedel som är restnoterade. Det är tid som de i stället skulle behöva lägga på läkemedelsrådgivning, framhåller Johan Wallér.
Apotekare i hela EU lägger tre gånger så mycket tid på att hantera läkemedelsbrist jämfört med för ett decennium sedan. I genomsnitt motsvarar det nästan elva timmar per vecka. Det är en ökning med en hel timme från föregående år och fyra timmar mer än för fem år sedan.
Läkemedelsbrist ökar arbetsbelastningen
Läkemedelsbrist leder till ökad arbetsbelastning och stress för apotekspersonalen, något Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare.
– Jag vet att många farmaceuter sätter en ära i att göra att de kan för att kunden ska få sitt läkemedel. Men att leta efter läkemedel har blivit ytterligare en arbetsuppgift för dem, konstaterar Johan Wallér.
Kräver nya verktyg
Enligt PGEU:s rapport är läkemedelsbristen akut. Organisationen kräver nya och snabba åtgärder mot läkemedelsbristen.
– Situationen är allvarlig. Apoteken kan inte lösa grundorsakerna till läkemedelsbristen. Det måste läkemedelsföretagen och ansvariga myndigheter göra. Men apoteken behöver nya verktyg och ökade befogenheter för att underlätta, göra det de kan för få fram läkemedel till kunden, säger Johan Wallér.
Regeringar och läkemedelsföretag måste prioritera patienters behov vid lagstiftning och prissättning, enligt PGEU.
För att förbättra situationen behövs också bättre samordning mellan EU-länder och nationella myndigheter för effektivare rapportering och omfördelning av läkemedel.
Vill kunna byta läkemedel
Apoteken bör också få större befogenheter att hantera läkemedelsbrist. De måste få erbjuda annan styrka, förpackningsstorlek eller läkemedelssubstans när det som står på kundens recept inte finns – utan att behöva kontakta den förskrivande läkaren.
– Som det är idag lägger apotekare ner mycket tid på att försöka få tag på läkare, och det är ofta inte så lätt, säger Johan Wallér.
Han framhåller att över 20 procent av länderna i Europa tillåter olika former av terapeutiskt utbyte mellan olika läkemedel på apotek.
– Exempelvis är det tillåtet med utbyte vid vissa konstaterade bristsituationer i Norge och Storbritannien, efter att myndigheterna har fattat beslut om det, säger han.
Vill öka kraven på läkemedelsföretagen
Den europeiska apoteksorganisationen kräver också ökad transparens från läkemedelsföretagen. Johan Wallér tycker att läkemedelsföretag borde vara skyldiga att förklara varför det är brist på ett läkemedel.
– ”Varför finns inte mitt läkemedel?” Det är den första frågan apotekare får från kunder när ett läkemedel inte finns, säger Johan Wallér och fortsätter:
– Det gör stor skillnad om apotekspersonalen åtminstone kan ge kunden en förklaring till varför läkemedlet inte finns. Som det är idag vet de ofta inte varför – och inte heller när läkemedlet kan finnas igen.
PGEU-rapporten betonar även att apotek drabbas ekonomiskt när de hanterar bristsituationer. De vill att apoteken kompenseras för den tid och de resurser apotek och apotekare lägger på att hantera läkemedelsbrist.
