Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, publicerar i dag sin slutrapport om försöken med farmaceutiska tjänster på apotek. Den övergripande slutsatsen är att de två tjänster som har testats går att införa på samtliga apotek i Sverige.
– Båda tjänsterna har visat sig förbättra patienternas läkemedelsanvändning. Försöken visar att apoteken kan bidra mer till detta genom att i större utsträckning använda sin farmaceutiska kompetens, säger Agneta Karlsson, generaldirektör på TLV, i ett pressmeddelande.
Två tjänster har testats
De två tjänster det handlar om är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, inhalationsvägledning samt läkemedelssamtal. Vid inhalationsvägledning får apotekskunder som tar läkemedel med inhalator mot astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, extra hjälp att använda inhalatorn rätt.
Tjänsten “Apotekens läkemedelssamtal” riktar sig till kunder som för första gången fått recept på blodfettsänkande statiner. Här ingår två samtal som syftar till att ge kunskap och annat stöd som ökar chansen att personen fortsätter att ta sin medicin.
TLV föreslår att staten ska finansiera farmaceutiska tjänster via ett statligt ramanslag. Apoteken ska få ersättning för varje gång en av tjänsterna utförs – 105 kronor per gång för inhalationsvägledning och 150 kronor för det första läkemedelssamtalet respektive 265 kronor för det andra.
Detta skulle ge apoteken ett årligt bidrag på omkring 18 miljoner kronor för inhalationsvägledning och 5,8 miljoner för läkemedelssamtal. TLV vill införa tjänsterna stegvis, vilket skulle göra statens kostnader lägre i början. Det stegvisa införandet skulle göra att utvecklingen av lagreglering och tekniska lösningar hinner med.
Debatt om försöken med farmaceutiska tjänster
Slutrapporten om försöken med farmaceutiska tjänster kommer efter drygt tre års arbete med ett regeringsuppdrag. TLV, apoteksbranschen och andra aktörer diskuterade sig med metoden policylabb fram till vilja två tjänster som skulle utvärderas i Sverige. Förebilder fanns i andra länder och valet föll på inhalationsvägledning och läkemedelssamtal.
Våren 2022 började de första försöken med inhalationsvägledning på utvalda apotek och sedan har processen fortsatt steg för steg. Men inte utan debatt.
Kritiker ifrågasätter, som Läkemedelsvärlden vid flera tillfällen speglat, satsningen ur flera olika perspektiv. De menar inte minst att TLV:s förslag innebär att staten ger apoteken finansiering för en tjänst utan att det finns bevisad nytta.
TLV bemöter kritiken
I slutrapporten bemöter TLV kritiken om bristande vetenskapliga bevis för den kliniska nyttan av de farmaceutiska tjänsterna. “TLV bedömer att det skulle kräva orimligt omfattande studier för att utvärdera en tjänst på samma sätt som ett läkemedel”, skriver myndigheten.
I stället för att utvärdera om en viss tjänst påverkar den kliniska effekten av ett läkemedel vill TLV välja “utvärderingsmått och -metoder, som är tydligt knutna till just tjänsten”.
Apotekens läkemedelssamtal testades på 141 apotek. Sammanlagt 902 personer fick de två samtalen med en speciellt utbildad farmaceut. Forskare vid Uppsala universitet har utvärderat insatsen med olika metoder.
Enkätstudie visade kunskapsskillnad
Uppsalaforskarna jämförde de 902 som fick läkemedelssamtalen med en kontrollgrupp. Kontrollgruppen bestod av 4 510 kunder på de aktuella apoteken som också påbörjade statinbehandling men tackade nej till sådana samtal.
En av jämförelserna gjordes i en enkätstudie där 568 i försöksgruppen och 322 i kontrollgruppen medverkade. Kunderna fick själva beskriva sin följsamhet till behandlingen, hur trygga de kände sig med den och sina kunskaper om läkemedlet.
Här såg forskarna ingen signifikant skillnad mellan försöksgrupp och kontrollgrupp när det gällde den självrapporterade följsamheten. Däremot kände sig försöksgruppen tryggare och hade mer kunskap.
Studie med begränsningar
I en registerstudie undersökte forskarna också hur det såg ut efter ett år. Hur stor andel av personerna i de olika grupperna fortsatte att hämta ut statiner?
Där såg forskarna signifikanta skillnader. I försöksgruppen som fått läkemedelssamtal fortsatte 80,2 procent att hämta ut läkemedlet efter ett år. I kontrollgruppen som fått standardservice på apoteket var motsvarande andel 72,8 procent.
Forskarna själva och TLV påpekar dock att studien har vissa begränsningar. Eftersom den inte var randomiserad, kan andra faktorer än slumpen ha avgjort vilka personer som fick den testade tjänsten och inte. Något som kan förklara att det fanns flera skillnader mellan försöksgruppen och kontrollgruppen.
De som deltog i läkemedelssamtalen hade bland annat högre utbildning och inkomst än kontrollgruppen och försökspersonerna var också i något högre utsträckning födda i Sverige. Dessutom hade de mer sällan hjärt-kärlsjukdomar.
Tidspress ett hinder
TLV bedömer dock att utvärderingen “ändå ger en god bild av effekten” av apotekens läkemedelssamtal.
I utvärderingen ingick även en enkätundersökning bland de medverkande farmaceuterna. Där uppgav bland annat 42,3 procent av dem som genomfört ett antal läkemedelssamtal att det var svårt att hinna med dem på grund av tidspress.
TLV kommenterar att “frågan om farmaceuternas möjligheter att genomföra tjänsten och farmaceuternas upplevda tidspress kommer att vara viktig för apoteken inför att tjänsten Apotekens läkemedelssamtal eventuellt kommer att införas i framtiden.”
Nu återstår att se vad som händer med TLV:s slutrapport till regeringen.
