Sverige behöver större lagerhållning av vissa kritiska läkemedel i händelse av krig.
Det konstaterar Socialstyrelsen efter att ha utvecklat en ny modell för försörjningsanalys tillsammans med MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Myndigheterna redovisar sina slutsatser i den gemensamma rapporten Nationell försörjningsanalys – modell och genomförande som nu lämnats över till regeringen.
– I rapporten har vi även föreslagit flera konkreta åtgärder redo att tillämpas. Detta för att vi i kris eller krig ska ha tillräcklig tillgång till de läkemedel som behövs så att vården kan fortsätta att utföra sitt arbete, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.
Ska trygga tillgången på läkemedel
Den nya modellen ska stärka totalförsvaret och samhällets motståndskraft genom att kartlägga behovet av och tillgången till kritiska produkter, som exempelvis läkemedel och dricksvatten, vid kris eller krig.
Den ska ligga till grund för att identifiera och föreslå åtgärder som tryggar tillgången till nödvändiga produkter och tjänster.
Behov av större läkemedelslager
Socialstyrelsen har använt modellen för att genomföra en analys av samhällets behov och tillgång till läkemedel i händelse av krig.
– Med hjälp av analysmodellen kunde vi ta fram vilka åtgärder som på bästa sätt kan stärka försörjningsberedskapen för läkemedel. Till exempel såg vi ett behov av större lagerhållning av vissa läkemedel och behov av förstärkning av ett antal stödjande system i försörjningskedjan för att minska svagheter i den, säger Malin Alenius, utredare på Socialstyrelsen.
Analyserar landets läkemedelslager
Myndigheten har analyserat behovet av läkemedel för att vården ska kunna ge ”god vård, för vård som inte kan anstå” vid ett krigsscenario. Hur den tänkta krigssituationen ser ut omfattas av försvarssekretess.
I analysen har Socialstyrelsen bland annat använt sig av nationell läkemedelsstatistik, statistik över vårdanvändning, information från Försvarsmakten, Jordbruksverket samt simulerade patientfall.
Socialstyrelsen har samlat in information om tillgången till år 2024 med myndighetens egna data samt information från Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Sveriges kommuner och regioner, Jordbruksverket, Försvarsmakten och Regeringskansliet.
Identifierar gap i Sveriges läkemedelslager
Socialstyrelsen identifierar gapet mellan faktisk tillgång och uppskattat behov. Myndigheten anger inte vilka läkemedel det handlar om eller hur stort gapet är. Det är sekretessbelagt.
Socialstyrelsen föreslår bland annat fortsatt utveckling av en månads normalförbrukning för slutenvården i form av omsättningslager hos regionerna.
Man rekommenderar privatpersoner med kroniska sjukdomar att även i fortsättningen ha egenberedskap i form av läkemedel för en månad.
Det behövs också utredas alternativ om att regionerna håller tre månaders omsättningslager av aktuella licensläkemedel.
Socialstyrelsen vill också att man går vidare med förslaget om tre månaders omsättningslager hos företag av läkemedel för vård som inte kan anstå samt att utöka omsättningslagren för vissa läkemedel som behövs i krig.
Prioriterar 40 åtgärder för nästa år
Myndigheten identifierade 130 åtgärder för att säkra läkemedelsförsörjningen. 40 av dem är prioriterade för närmast kommande år.
Prioriterade åtgärder är bland annat att fortsätta arbeta med att upprätta beredskapslager och att utreda beredskapstillverkning av läkemedel. Det är också prioriterat att identifiera viktiga aktörer inom läkemedelsförsörjningen och säkerställa tillgången till öppenvårdsapotek.
