Under perioden 1997-2022 minskade dödligheten i hjärtsvikt i den svenska befolkningen från 33,4 till 23,8 dödsfall per 100 000 invånare och år. Den nedåtgående kurvan var obruten under de 25 åren. Detta visar en ny studie från Karolinska institutet som är publicerad i European Journal of Heart Failure.
– Våra resultat tyder på att de senaste decenniernas framsteg inom hjärtsviktsbehandling har minskat dödlighet i hjärtsvikt, både på befolkningsnivå och för enskilda patienter, säger studiens sisteförfattare Gianluigi Savarese, docent i kardiologi vid institutionen för medicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
– Detta är ett uppmuntrande budskap för fortsatt implementering av befintliga behandlingar, som fortfarande är underutnyttjade, samt för utveckling av nya behandlingar.
Trendbrott i USA
Nya läkemedelsbehandlingar har på senare år förbättrat prognosen för många hjärtsviktspatienter. Det handlar framför allt om de så kallade SGLT2-hämmarna. Som Läkemedelsvärlden rapporterat har dessa läkemedel som togs fram mot diabetes även visat sig kunna ha god effekt mot hjärtsvikt.
I USA gick dödligheten i hjärtsvikt ned 2000-2012, men vände sedan uppåt igen. I andra länder som Danmark, Kanada och Storbritannien har dödligheten fortsatt nedåt. Forskarna bakom den aktuella studien ville kartlägga utvecklingen i Sverige.
De använde data från dödsorsaksregistret, patientregistret och det svenska hjärtsviktsregistret.
Prognosen behöver fortfarande förbättras
Resultaten visar att Sverige hör till de länder som har en fortsatt positiv trend för patienter med hjärtsvikt. I studien diskuterar forskarna vad skillnaderna gentemot USA kan bero på. En möjlig förklaring är att det kan vara lättare att få genomslag för nya behandlingsriktlinjer i ett sjukvårdssystem som det svenska.
Forskarna pekar även på att problemen med fetma är ännu större i USA, vilket kan ha betydelse när det gäller hjärt-kärlsjukdomar.
Men trots att den svenska kurvan pekar åt rätt håll, finns mycket kvar att göra även här för att förbättra behandlingen vid hjärtsvikt, påpekar forskarna. Studien visar till exempel att en fjärdedel av dem som fick diagnosen hjärtsvikt 2022 avled inom ett år.
Efterlyser mer forskning om hjärtsvikt
Den visar också att förbättringarna främst gäller patienter med hjärtsvikt med reducerad vänsterkammarfunktion. För patienter med hjärtsvikt och bevarad vänsterkammarfunktion är behandlingsalternativen fortfarande begränsade. Där minskar dödligheten därför långsammare.
– Dessa resultat visar på det stora behovet av forskning kring nya behandlingar för patienter med hjärtsvikt och bevarad vänsterkammarfunktion som utgör ungefär hälften av hjärtsviktspopulationen, säger studiens försteförfattare Felix Lindberg, postdoktor vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, i pressmeddelandet.
Studien finansierades av Hjärt-Lungfonden.
