Förra året stod länderna det europeiska samarbetsområdet, EES (EU-länderna plus Norge, Island och Liechtenstein), för 12 procent av alla företagsinitierade kliniska prövningar i världen. Tio år tidigare, 2013, var den europeiska andelen 22 procent.
Det framgår av en ny rapport som analysföretaget Iqvia tagit fram på uppdrag av läkemedelsindustrins europeiska branschorganisation Efpia och organisationen Vaccines Europe.
Kina har gått om
Det är inte bara procentandelen av den globala helheten som minskat utan i nästan alla EES-länder, även Sverige, också det faktiska antalet studier. Samtidigt har antalet kliniska prövningar globalt ökat med 38 procent under det senaste decenniet, enligt rapporten.
Samtidigt som Europa backar går Kina enligt den nya rapporten framåt. Landet har fördubblat de kommersiella prövningarna bara sedan 2018 och står nu för 18 procent av den globala kakan.
Efpia skriver i ett pressmeddelande att den nedåtgående trenden i Europa går ut över invånarna. Enligt beräkningar i rapporten skulle 60 000 fler patienter fått erbjudande om att vara med i en prövning där ett EES-land medverkar, om nedgången inte hade skett.
Ser samma trend för prövningar i Sverige
Även den svenska läkemedelsindustriföreningen Lif anser att utvecklingen innebär en stor nackdel för patienter. På sin webbplats kommenterar Lif rapporten och trycker på att invånare i Europa går miste om möjligheten att testa de nyaste läkemedlen, “läkemedel som i vissa fall kan vara livsavgörande”.
Genom kliniska prövningar kan patienter få tillgång till nya läkemedel långt innan de lanseras, framhåller Lif. Sjukvården får också värdefull kunskap om och erfarenhet av de nya behandlingarna som gör det enklare att införa dem.
Frida Lundmark, expert på kliniska prövningar på Lif, drar även paralleller till utvecklingen i Sverige.
– Vi ser samma trend i Sverige som i Europa som helhet och flera utmaningar går igen på nationell nivå, säger hon.
Länder måste samarbeta
Den undersökning som Iqvia presenterar i rapporten visar att Europas attraktionskraft inom klinisk forskning sjunker. Det beror enligt rapporten på att företagen anser att klimatet för att starta studier är mindre fördelaktigt här än i bland annat USA och Kina. Detta både när det gäller regleringen av kliniska studier och finansieringen.
Det går enligt undersökningen till exempel långsammare i Europa än i USA att komma i gång med en prövning inom såväl onkologi som infektionssjukdomar eller sällsynta diagnoser.
En fördel för Kina och USA är också ländernas stora befolkningar som ger goda möjligheter att få tillräckligt många studiedeltagare. I Europa måste flera länder samarbeta för att kunna nå upp till samma patientunderlag.
Efterlyser svenska förbättringar
I Lifs kommentar är Frida Lundmark försiktigt optimistiskt om Sveriges möjligheter att dra till sig fler företagsinitierade prövningar. Hon lyfter fram det nationella partnerskapet Swetrial som Läkemedelsverket fått i uppdrag att skapa en modell för, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har belyst.
– Det kommer ge en tydlig samverkansstruktur för hälso- och sjukvård, industri och akademi, säger hon.
– Även i Sverige behöver vi stärka genomförandekapaciteten i hälso- och sjukvården och minska regelbördan för att öka effektiviteten. Sverige har potential att bli en ledande aktör och attrahera fler prövningar, men vi måste skapa bättre förutsättningar och mer effektiva och förutsägbara processer.
Snabbt införande i vården en konkurrensfaktor
Hon menar också att införandet av nya terapier i vården är en faktor som spelar in.
– Företagen förlägger i allt högre grad sina prövningar där man förväntar sig en tidig introduktion vilket innebär att vi behöver hålla samman hela kedjan från tidig forskning till implementering.
Det kommer vara avgörande för att vi ska nå målsättningarna om att fler patienter ska ges möjlighet att delta i företagsinitierade kliniska prövningar.
