Socialstyrelsen vill ha jämlik karenstid vid blodgivning, som Läkemedelsvärlden rapporterat om.
Känsligare test inför blodgivning, Nat-test, ger alla fyra månaders karenstid efter sin senaste nya sexuella kontakt. Det gäller oavsett vem man har sex med, om det är en person av samma kön eller inte.
Idag har män som har sex med män sex en karenstid på sex månader efter sin senaste sexuella kontakt innan de får bli blodgivare.
Det innebär att en man som lever i ett monogamt förhållande med en annan man, och kanske varit gift med denne i decennier, aldrig får ge blod.
“Viktig seger för regnbågsblod”
För heterosexuella däremot, gäller helt andra regler idag.
Heterosexuella har en kortare karenstid, tre månader. Karenstiden för heterosexuella gäller dessutom om de haft sexuell kontakt med en ny partner, och inte efter den senaste sexuella kontakten de haft.
Enligt Socialstyrelsens förslag så skulle Känsligare test inför blodgivning ger alla fyra månaders karenstid efter sin senaste nya sexuella kontakt.
– Ännu en viktig seger för regnbågsblod, tycker Tobias Ström grundare av Stiftelsen Regnbågshjärtan som är sprungen ur initiativet Regnbågsblod.
Stiftelsen Regnbågshjärtan kämpar för jämlika regler för blodgivning under parollen “Regnbågsblod är också värdefullt”.
Nytt test ger svar på bara en dag
Socialstyrelsen, som utrett frågan på uppdrag av regeringen, framhåller att Nat-test har många fördelar. Myndigheten vill införa Nat-test i Sverige som ett komplement till dagens tester inför blodgivning.
Inför blodgivning screenas personen för smitta.
Med Nat-test kan man få analyssvar på så kort tid som en dag. Däremot kan det ta kroppen ett halvår att utveckla antikroppar mot en smitta, som då kan upptäckas med dagens serologiska prover.
– Det är lång tid, konstaterade Socialstyrelsens utredare Linda Savolainen i en intervju med Läkemedelsvärlden i augusti.
Kan öka antalet blodgivare
Socialstyrelsen, som utrett frågan på uppdrag av regeringen, vill införa Nat-test i Sverige som ett komplement till dagens tester inför blodgivning.
Något Sverige i så fall blir sista landet i Europa att börja med.
Dessutom får fler grupper, utöver män som har sex med män, kortare karenstid för att ge blod. Det handlar bland annat om personer som opererat, piercat eller tatuerat sig.
Förhoppningen är också att det ska kunna leda till fler blodgivare.
”Vi på Regnbågsblod är stolta”
Tobias Ström, specialistsjuksköterska och grundare av stiftelsen Regnbågshjärtan som föddes ur initiativet Regnbågsblod, välkomnar förslaget.
Vilken påverkan får Socialstyrelsens rekommendation om den går igenom?
– Vi på Regnbågsblod är stolta över att Socialstyrelsen nu använder vårt begrepp ”kunskapsbaserad blodgivning”. Vi har arbetat med att påverka Socialstyrelsen sedan 2019 med många möten och flera utredningar för att kunskapsbaserad blodgivning ska bli en verklighet.
– Nu har Socialstyrelsen äntligen gjort en tydlig positionering där de rekommenderar individuell screening av blodgivare så att MSM, män som har sex med män, som inte har ett riskbeteende kan bli en värdefull givargrupp.
Ökad säkerhet och mer blod till vården
Vad tycker du dagens karensregler för blodgivning har för påverkan, som är olika beroende på könet hos den man har sex med?
– Vi brukar säga att alla vinner på individuell riskbedömning. Det ger mer blod till vården som ständigt larmar om blodbrist. Det ökar säkerheten med kunskapsbaserad blodgivning och följsamheten till reglerna ökar, anser Tobias Ström.
– Det minskar stigmat mot HBTQ+ personer som idag tillskrivs ha ett riskbeteende utan att faktiskt fråga individen om sitt risktagande.
En jättegrupp enligt Regnbågsblod
Precis som Socialstyrelsens utredare Linda Savolainen poängterar Tobias Ström att män är en grupp som lämpar sig utmärkt som blodgivare
– Män som har sex med män är en jättegrupp som skulle kunna generera väldiga mängder blod. Män är generellt en givargrupp som är önskvärd på grund av bättre järnvärden, de har ingen menstruation.
– Regnbågsblod bedömer att reglerna påverkar och potentiellt hindrar upp emot 500 000 personer i Sverige.
Behöver fler manliga blodgivare
Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat är dessutom yngre män oerhört efterfrågade som blodgivare.
Enligt Socialstyrelsens analys från mars i år är män är generellt sett mindre villiga att ge blod än kvinnor. Detta trots att de, i synnerhet yngre män, är väldigt lämpade som blodgivare.
Män har i regel bättre järnvärden än kvinnor, de är oftare större till växten och har därmed större total blodvolym än kvinnor.
Det gör att män i lägre utsträckning än kvinnor sållas bort från blodgivning för att de väger för lite eller har för dåliga blodvärden. Män kan ofta också ge blod något oftare än kvinnor.
”Sverige ligger långt efter”
Tobias Ström på Regnbågsblod hoppas på jämlika regler för blodgivning.
– Vi vill att reglerna ska utformas utifrån dagens kunskap och de tester som används på samtliga donationer. Alla som ger blod ska, precis som idag, få svara på frågor om risktagande oavsett kön eller läggning. Har individen inte utsatt sig för en risk nyligen så är denne lämpad att ge blod.
Finns det andra länder man kan jämföra med som kommit längre i frågan?
– Sverige ligger långt efter nu när land efter land redan infört individuell riskbedömning. Först ut var Storbritannien för ett antal år sedan, därefter har många länder följt efter.
Förra året slopade exempelvis Finland särskild karenstid för män som har sex med män, vilket bland annat Yle rapporterade om.
En rad andra länder har också slopat särreglerna om särskild karenstid för män som har sex med män. Tobias Ström räknar även upp länder som USA, Tyskland, Nederländerna, Israel, Österrike, Kanada, Frankrike, Grekland, Lettland, Litauen och Malta.
Höjd beredskap kräver högre säkerhet
Regionerna har hittills stretat emot Nat-test av kostnadsskäl. Men oroliga tider och ökad beredskap ställer högre krav på samarbete kring blodgivning och gemensamma standarder.
Regeringen, Nato och snart även EU ställer krav på säkrare svenskt blod. Enligt Socialstyrelsen riskerar Sverige att hamna i en situation där andra länder inte vill ta emot svenskt blod för att det anses för osäkert.
