Hallå där, Eva Rickhag! Nu finns er krossningsdatabas öppen för alla att söka i på sajten Janusinfo.
Hur känns det?
– Det är väldigt roligt att de valde att lägga upp den där, nu blir den ännu mer tillgänglig. Sedan tidigare finns Krossningsdatabasen i Region Skånes sajt Stöd vid läkemedelshantering och som app.
Varför behövs det en krossningsdatabas för läkemedel?
– En del patienter kan inte ta hela tabletter och kapslar, exempelvis för att de har sond eller har sväljningssvårigheter.
– Och vissa orala läkemedel är av olika orsaker inte alls lämpliga att krossa, lösa upp i vatten eller ges direkt in i magen genom en sond.
Krossningsdatabas startade på intensiven
Hur kom Krossningsdatabasen till?
– Det började med ett litet projekt på intensivvårdsavdelningen i Malmö under 2016. Sjuksköterskorna kände sig osäkra kring att ge orala läkemedel i sond. De behövde utökat stöd eftersom alla läkemedel inte lämpar sig för att ge i en sond, berättar Eva Rickhag.
– Läkemedlet kanske klibbar fast så det blir stopp i sonden och det är ju inte alls bra för patienten. Man kan behöva byta till en läkemedelsform som kan ges direkt i blodet, intravenöst. Fast ibland behöver patienten så många olika läkemedel att man inte kan ge allt intravenöst.
– Vissa läkemedel behöver tas hela och ska inte krossas eller lösas upp, för då kan de exempelvis förlora effekten.
Databas ersätter egna listor
Fröet till databasen var en tabell i wordformat, berättar Eva Rickhag, idag chefapotekare vid Skånes universitetssjukhus.
– Alla satt med olika listor över vilka läkemedel som kunde krossas och lösas upp eller inte och vilka som skulle bytas ut och till vad. Samtidigt måste de här listorna uppdateras hela tiden, för det kommer nya läkemedel och ny kunskap. Och det fungerar ju inte, konstaterar hon.
– Så vi ansökte om pengar för ett IT-projekt, att göra en app och en hemsida. Det är ett sätt att hjälpa vårdpersonalen lite, och även ge förslag på vilka läkemedel som kan använda istället.
Det begränsade IT-projektet växte. Idag är Krossningsdatabasen en del av Region Skånes informationstjänst som heter Stöd vid läkemedelshantering för personal som hanterar läkemedel i sitt arbete. Den finns som både app och webbsida.
– Men man ska veta att all information på sidan är av allmän och rådgivande karaktär. Det kanske inte fungerar just för en specifik patient av olika anledningar.
”Krossar man den förstörs effekten”
Kan du ge något exempel på ett vanligt läkemedel som inte ska krossas eller lösas upp?
– Omeprazol, som man tar mot sura uppstötningar, halsbränna, magkatarr och magsår är ett sådant läkemedel. Läkemedlets verksamma substans är skyddat för att den inte ska brytas ned i matsäcken utan tas upp senare. Och krossar man den förstörs effekten.
– Depottabletter, där läkemedlet ska utsöndras under längre tid är också besvärliga. Om man krossar dem kanske all effekt kommer på en gång, det blir för mycket effekt för snabbt och effekten håller inte i sig så länge som det är tänkt.
– Andra läkemedel ska inte krossas eller lösas upp för att de verkar irriterande på matstrupen. De kan vara helt okej att ge i en sond direkt in i magsäcken. Men de ska inte krossas och blandas ut i vatten, kräm eller sylt till patienter med sväljsvårigheter.
Redaktion för krossningsdatabas
Men finns inte den här informationen i bipacksedeln eller i Fass?
– Det finns om vissa läkemedel, det har blivit lite bättre. Men man gör sällan sådana studier. Det saknas väldigt ofta information om man får krossa eller lösa upp den.
– Apoteket AB hade tidigare en informationstjänst “Sväljes hela”. Men den uppdateras inte längre så informationen är gammal, från 2013 när jag kollade sist. Och det har ju hänt mycket sedan dess.
Redaktionen gör egna tester
Så hur jobbar ni för att få fram informationen?
– Vi är fyra i redaktionen och har redaktionsmöte en gång i veckan. Det är väldigt mycket arbete bakom varje post som skrivs. Vi gör litteratursökningar och använder en rad olika nationella och internationella källor, från exempelvis Australien, Storbritannien, USA och Schweiz.
– Sen gör vi också i del fall egna tester genom att lösa upp läkemedel och köra det igenom en tunn sond för att se så att det fungerar på ett bra sätt. Sen får vi förstås information från farmaceuter på sjukhusets avdelningar om hur det fungerar rent kliniskt.
Prisbelönt krossningsdatabas
Vilka är det som använder sig av er databas?
– Det är framförallt vårdpersonal och farmaceuter förstås. Sen har vi en mejladress där man kan kontakta oss, exempelvis om man man önskar tillägg av olika läkemedel. Vi tar tacksamt emot input till Krossningsdatabasen!
– Vem som helst kan ju titta på hemsidan och ladda ner appen förstås, även om den är avsedd för vårdpersonal. Den blev lite spridd i media när vi fick pris 2020 av Vinnova för smarta lösningar i offentlig sektor. Så det är säkert en del patienter som söker i databasen också.
Men borde det inte finnas en patientversion? Jag tycker det är jättesvårt ibland att veta om man får dela eller krossa en tablett. Det är förmodligen fler som undrar, som småbarnsföräldrar och personal i äldreomsorgen.
– Visst skulle man behöva göra en patientversion. Men för det krävs resurser och pengar, avslutar Eva Rickhag.
