Annons
Medicin mot Alzheimer har effekt mot annan demens
Maria Eriksdotter. Foton: Terri Lindholm samt Istock.

Medicin mot Alzheimer har effekt mot annan demens

En ny svensk studie visar att läkemedel av typen kolinesterashämmare har effekt vid Lewykroppsdemens.

3 okt 2024, kl 07:28
0

Annons

Lewykroppsdemens är ovanligare än Alzheimers sjukdom och ger en annan sjukdomsbild. Den har starka inslag av sömnstörningar, förändrad rumsuppfattning, försämrad rörelseförmåga och trötthet. Men Lewykroppsdemens orsakar även minnesproblem och försämrad tankeförmåga.

I dag finns ingen godkänd behandling mot denna demenssjukdom. Men sådana läkemedel som är godkända för att lindra Alzheimersymtom brukar prövas till dessa patienter. Och nu visar en studie vid Karolinska institutet att en av dessa läkemedelstyper – så kallade kolinesterashämmare – ger en signifikant inbromsning av demensutvecklingen vid Lewykroppsdemens.

Studien är publicerad av tidskriften Alzheimer´s & dementia.

Följde drygt tusen med Lewykroppsdemens

Kolinesterashämmare är tabletter som höjer nivåerna av signalsubstansen acetylkolin i hjärnan. Tre sådana läkemedel används i dag för att lindra de kognitiva symtomen vid Alzheimers sjukdom. Dessa läkemedel är Aricept (donepezil), Reminyl (galantamin) och Exelon (rivastagmin).

Tidigare forskning om att behandla med kolesterashämmare vid Lewykroppsdemens har gett motsägande resultat och uppföljningstiderna har ofta varit korta.

I den nya registerstudien från Karolinska institutet följde forskarna därför 1 095 patienter med Lewykroppsdemens under upp till tio år.

Bromsade försämring vid Lewykroppsdemens

Forskarna jämförde tre grupper av patienter; de som fick någon av kolinesterashämmarna, de som fick ett annat symtomdämpande Alzheimerläkemedel som heter memantin samt de som inte fick någon av dessa behandlingar.

Patienter som fick memantin försämrades lika snabbt som de som inte fick någon behandling. Men kolinesterashämmare kunde kopplas till en signifikant inbromsning av den kognitiva försämringen under fem år efter diagnos.

– Våra resultat belyser de potentiella fördelarna med kolinesterashämmare och stöder en uppdatering av behandlingsriktlinjerna för patienter med Lewykroppsdemens, säger professor Maria Eriksdotter vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.

Detta är Lewykroppsdemens

Lewykroppsdemens står sannolikt för omkring 10-15 procent av samtliga demensfall i vårt land. Sjukdomen har varit känd sedan slutet av 1980-talet. Då fann forskare små proteinansamlingar i obducerade hjärnor från patienter med demens. Denna typ av ansamlingar var då kända sedan tidigare som Lewykroppar.

Lewykroppar är typiska för Parkinsons sjukdom, men visade sig alltså kunna ligga bakom även demens. De innehåller en skadlig form av proteinet alfa-synuklein.

Lewykroppsdemens börjar ofta med störd drömsömn flera år innan andra symptom visar sig. Senare tillkommer ofta synhallucinationer, nedsatt uppmärksamhetsgrad och stark trötthet. Man kan få svårt att bedöma avstånd och uppfatta saker tredimensionellt. Balans och rörelser påverkas också.

Minnesstörningar förekommer, men dyker ofta upp senare i förloppet än vid Alzheimers sjukdom.

Symtomen vid Lewykroppsdemens kan växla mycket, även under samma dygn.

Källa: Svenskt demenscentrum

Föregående artikel Utredare föreslår ny lag om forskningsetik
Nästa artikel Olivia Wigzell ny chef för Folkhälsomyndigheten