Läkemedelsvärlden skrev nyligen om E-hälsomyndighetens öppna databas med läkemedelsstatistik som nu fått ett nytillskott i form av miljöstatistik om läkemedel. Myndigheten hoppas att uppgifterna om försäljningen av miljöpåverkande läkemedelssubstanser ska komma till nytta på olika sätt.
– Faktiska försäljningsdata för läkemedel kan exempelvis användas av forskare, regioner, myndigheter och reningsverk för att beräkna vilka halter av läkemedelsubstanser med möjlig miljöpåverkan som kan förväntas nå ut i miljön, exempelvis i våra vattendrag, sa enhetschef Rebekka Persson i artikeln.
Men frågan är hur användbar statistiken för närvarande är. Detta då data saknas för flera miljöbelastande substanser och år. Det här påpekar apotekaren Helena Ramström vid Region Stockholms läkemedelsenhet i ett mejl till Läkemedelsvärlden.
Diklofenak ett miljöskadligt ämne under luppen
Helena Ramström exemplifierar med den omdiskuterade läkemedelssubstansen diklofenak. Den är ett av de läkemedel som Havs- och vattenmyndigheten räknar som särskilt förorenande ämnen och har satt gränsvärden för i vattendrag. Gränsvärden som enligt bland andra organisationen Svenskt vatten ofta överskrids.
Inte minst har marknadsföringen av de receptfria utvärtes gelerna och sprayerna med substansen diklofenakdietylamin fått kritik. Och Sveriges apoteksförening har även av miljöskäl rekommenderat sina medlemmar frivilliga åtgärder för att begränsa försäljningen av dessa produkter.
Luckor om diklofenak i miljöstatistik
I E-hälsomyndighetens nya miljöstatistik saknas dock uppgifter om försäljningen av diklofenakdietylamin för åren 2021, 2022 och 2023.
“Och det är just utvärtes diklofenak som säljs receptfritt och som vi inte minst önskar påverka, men det blir då omöjligt att följa upp resultaten av ev. insatser kopplat till en försäljning”, skriver Helena Ramström i sitt mejl.
E-hälsomyndigheten förklarar i en fotnot att sådana här luckor i statistiken beror på att “värden redovisas inte när det finns risk för röjande av enskilds uppgifter”.
Företag kan lämna samtycke
När Läkemedelsvärlden begär att få intervjua E-hälsomyndighetens statistikansvariga om sekretessreglernas påverkan på kvaliteten i miljöstatistiken får vi i stället svar per mejl från myndighetens presstjänst.
Presstjänsten förklarar att varje statistikuppgift prövas enligt offentlighets- och sekretesslagen. Det betyder att om det finns risk att en uppgift om en specifik substans avslöjar uppgifter om försäljningen av ett eller flera företags produkter så redovisar man inte denna uppgift i statistiken.
Men företag som säljer läkemedel Sverige kan lämna sitt samtycke till att andra får ta del av uppgifter om försäljningsvolymer av företagets produkter. Så i många fall går det ändå att publicera försäljningssiffror för exempelvis just läkemedelssubstanser med möjlig miljöpåverkan.
Hänvisar till gällande regelverk
Men för att det ska fungera måste samtliga företag som marknadsför läkemedel med den aktuella substansen lämna sitt samtycke. Det är bakgrunden till luckorna i statistiken om diklofenakdietylamin.
“Diklofenakdietylamin har markerats med sekretessmarkeringen ”..” för 2021, 2022 och 2023 eftersom det finns risk att uppgifter från ett företag som inte lämnat samtycke till att lämna ut uppgifter röjs”, förklarar presstjänsten.
“Vi förstår att sekretessbelagda uppgifter minskar informationsvärdet i de publicerade tabellerna. Det är en konsekvens av gällande regelverk.”
Detta regelverk har på senare år varit föremål för både en hel del diskussioner och en statlig utredning. När det gäller statistik på substans- och produktnivå presenterade en utredare i fjol ett slutbetänkande som Läkemedelsvärlden rapporterat om.
Utredningsförslag under beredning
Utredarens uppdrag var att öka tillgången till mer detaljerad statistik om receptläkemedel.
Betänkandet och remissvaren är under beredning inom socialdepartementet. I våras uppmanade Sveriges kommuner och regioner och Läkemedelsindustriföreningen i en gemensam skrivelse regeringen att skynda på det arbetet.