Den 1 juli införde Norge en ransonering av det bristdrabbade diabetesläkemedlet Ozempic (semaglutid) som även används för viktnedgång. Med hjälp av olika regeländringar ville direktoratet för medicinska produkter (ungefär som svenska Läkemedelsverket) se till att läkemedlet räcker till de diabetespatienter som behöver det.
Ett annat syfte var att minska statens utgifter för fusk med subvention av Ozempic. Läkemedlet är endast subventionerat som diabetesbehandling men läkare skrev trots detta ut det med subvention även som fetmaläkemedel.
Nu rapporterar den norska apoteksföreningen på sin hemsida att ransoneringen fungerar väl och verkar ha haft avsedd effekt.
Flera regeländringar
En av regeländringarna innebär att Ozempic inte längre har en generell subvention. Nu måste norska läkare ansöka om subvention individuellt för varje patient. Patienter med diabetes typ 2 som uppfyller kriterierna får då subvention.
Subventionen för importerade förpackningar med Ozempic är också helt slopad. Detta eftersom de utländska förpackningarna i fjol var upp till sju gånger dyrare än de inhemska.
Ytterligare en förändring är den ransonering av Ozempic som har införts på apoteken. De får lämna ut högst fyra veckors förbrukning av läkemedlet åt gången.
Märks i statistiken
Apoteksföreningen har talat med anställda på flera olika apotek runt om i Norge. Apotekspersonalen vittnar om att ransoneringen i huvudsak fungerar bra. Den har visserligen inneburit en del merarbete med att kontakta kundernas förskrivande läkare när något blivit fel.
Men apoteken rapporterar att de nu kan garantera sina fasta kunder med Ozempic mot diabetes typ 2 att få sitt läkemedel och att detta skapar trygghet för kunderna.
Ransoneringen märks även i apotekens försäljningsstatistik. Branschen sålde 73 000 förpackningar med Ozempic i juni, månaden före regeländringarna. I juli minskade försäljningen till 49 000 förpackningar.
Försäljning och subventioner minskar
I pengar räknat minskade försäljningen från 188 miljoner norska kronor (ungefär 182 miljoner svenska) till 57 miljoner kronor (cirka 55 miljoner svenska).
Apoteksföreningens kommunikationschef Jostein Soldal kommenterar statistiken över sålda förpackningar och omsättning.
– Båda siffrorna visar att ransonering och strängar krav för förskrivning fungerar, säger han.
