Många intresserade diskuterar nu chansen för lekanemab att till slut bli godkänt mot Alzheimers sjukdom även i EU, trots den inledande motgången.
I slutet av juli sa läkemedelsmyndigheten EMA genom sin expertkommitté CHMP nej till Leqembi, som är produktnamnet på den ursprungligen svenskutvecklade antikroppen.
Läkemedelsbolaget Eisai begär nu enligt sin svenska partner Bioarctic omprövning av CHMP-beslutet. När denna ansökan kommit in har kommittén enligt regelverket 60 dagar på sig att genomföra omprövningen.
Så går en omprövning till
Kristina Dunder på Läkemedelsverket är sedan tolv år svensk ledamot i CHMP och var med och fattade det enhälligt nekande beslutet. Inför den kommande omprövningen berättar hon att det generellt sett är ovanligt att kommittén ändrar sitt utlåtande vid en omprövning, men att det förekommer.
– Det har hänt, jag har varit med om det även om det inte är så många gånger, säger hon till Läkemedelsvärlden.
När ett CHMP ska ompröva ett beslut får ärendet två nya så kallade rapportörer, kommittéledamöter som är huvudansvariga för ärendet. Tidigare var ledamöterna från Frankrike och Danmark rapportörer, men nu ska man utse nya.
Bolaget har också rätt att begära ett nytt möte med den särskilda expertgrupp inom det aktuella fältet – i det här fallet neurologi och Alzheimers sjukdom – som CHMP rådgör med inför ett beslut.
Går det att öka chansen för lekanemab?
Däremot får företaget inte skicka in några nya data inför en omprövning.
– En omprövning baseras på samma underlag som det första beslutet, förklarar Kristina Dunder.
Så frågan är vad Eisai kan göra för att få CHMP att ändra sig. En möjlighet som nämns, bland annat i en analys av Dagens medicins vetenskapsredaktör Carl-Magnus Hake (bakom betalvägg), är att smalna av det marknadstillstånd man ansöker om.
Carl-Magnus Hake diskuterar om det exempelvis kan räcka för CHMP att utesluta den undergrupp av Alzheimerpatienter som har dubbel uppsättning av riskgenen ApoE4. Det är välkänt att just denna grupp har en kraftigt ökad risk för biverkningen ARIA, amyloid-related imaging abnormalities.
Får föreslå smalare patientgrupp
ARIA innebär svullnad (ödem) och/eller blödningar i hjärnan. Biverkningarna är ovanliga, oftast symtomlösa och ofarliga, men kan också i värsta fall vara livshotande.
Om man utesluter de som har störst risk för allvarlig ARIA skulle det teoretiskt kunna förändra balansen mellan nytta och risk.
– Företaget får vid en omprövning föreslå en smalare indikation om de skulle vilja. Men jag kan förstås inte uttala mig om ifall det skulle påverka vår bedömning i just detta fall, kommenterar Kristina Dunder.
Skilda slutsatser
Lekanemab redan är godkänt under namnet Leqembi i USA, Japan, Kina, Sydkorea, Hongkong och Israel. Läkemedelsmyndigheterna där har alltså gjort en annan bedömning än CHMP trots att de haft samma dataunderlag.
– Vi har kommit till olika slutsatser om avvägningen mellan nyttan av behandlingen för patienten och risken för allvarliga biverkningar. Det händer ibland, säger Kristina Dunder.
Kärnfrågan för båda läkemedelsmyndigheterna är om den konstaterade Alzheimerbromsande effekten är tillräckligt stor för att väga upp risken för allvarliga biverkningar.
För liten bromseffekt
De data om bromseffekten som myndigheterna studerat kommer från en fas III-studie som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om. I den studien minskade lekanemab försämringen av kognition och funktion med 27 procent jämfört med placebo över en period på 18 månader.
Forskarna mätte effekten med hjälp av demenssymtomskalan CDR-SB. Den går från 0 till 18 poäng där maxpoängen innebär svår demens inom sex olika områden (bland andra minne, bedömningsförmåga och social funktion).
Både lekanemabgruppen och de som fick placebo blev sämre under de 18 månaderna. Men det skilde 0,45 poäng på skalan till förmån för dem som fick lekanemab. Det är en statistiskt signifikant skillnad, men CHMP och dess rådgivande Alzheimerexperter bedömer den som liten.
– Det är en begränsad effekt, vilket jag förutsätter att även FDA anser. Men vi har hamnat olika när det gäller balansen mellan nytta och risk.