Under sommaren, framförallt under sensommaren, har antalet fall av covid-19 som rapporterats in till Folkhälsomyndigheten ökat, berättar statsepidemiolog Magnus Gisslén.
Folkhälsomyndigheten redovisar 1474 nya fall under juni- och juliveckorna 25 till 29.
– Det är en ökning, även om det är betydligt färre fall än under den gångna hösten och vintern, säger han.
Ökningen gäller framförallt äldre och personer med underliggande sjukdomar.
Covid-19 fortsätter orsaka dödsfall
Elva personer har behövt intensivvård under samma period, visar Folkhälsomyndighetens senaste statistik som publicerades i fredags.
Även antalet dödsfall ökar något. Under veckorna 25 till 29 rapporterades 53 bekräftade fall avlidna. Majoriteten av dem var 80 år eller äldre. Majoriteten av dem var 80 år eller äldre.
– Covid-19 leder fortfarande till att människor behöver sjukhusvård eller avlider. I första hand drabbar det de äldsta, säger Magnus Gisslén.
Magnus Gisslén uppmanar till ökad vaccination
Vårens vaccinationsinsats av äldre och riskgrupper gav inte önskat resultat. Det gick så pass trögt att socialminister Jakob Forssmed röt till med uppmaningen ”Öka vaccinationstakten!”, vilket Läkemedelsvärlden rapporterade om.
I den sköra riskgruppen som är 80 år eller äldre varierar vaccinationstäckningen under våren stort mellan regionerna. Lägst resultat har Region Kalmar län med 33 procent till över 79 procent i Region Dalarna som ligger i topp, enligt Folkhälsomyndighetens siffror. Snittet för riket är strax över 55 procent i denna åldersgrupp.
– Det är alldeles för lågt. Men under hösten 2023 var vaccinationstäckningen klart bättre, och väldigt bra i ett internationellt perspektiv, säger Magnus Gisslén och fortsätter:
– Men vi måste komma ihåg att vi nu har en smittspridning av covid-19 under hela året. Det är som andra coronavirus, som man kan få lite när som helst. Därför är det så viktigt att vi skyddar de som med störst risk att bli allvarligt sjuka och ser till att de får två doser varje år.
Svårt nå ut i vissa områden enligt Magnus Gisslén
Orsaken till de stora variationerna varierar. Det handlar bland annat om resurser, logistik och hur regionerna arbetat med vaccinationerna. Även befolkningssammansättningen spelar roll.
– I vissa områden har det exempelvis varit svårare att nå ut med erbjudandet om vaccination, vilket bland annat kan bero på språksvårigheter, säger han.
Att skicka personliga kallelser till dem det gäller och uppsökande verksamhet är framgångsrikt, har det visat sig.
– När det gäller hemtjänst kan en förklaring vara att det finns så många utövare och att det är svårare att samordna. Men det är inte hela förklaringen. Regioner och kommuner måste dra lärdom av tidigare erfarenheter och lära sig av varandra.
Oklart om fler dött där färre vaccinerats
Kunskapen om hur vaccinationstäckningen är bland andra riskgrupper än de som bor på äldreboende är inte lika heltäckande. Osäkerheten gäller exempelvis personer med hemtjänst eller de som har sjukdomar och tillstånd som gör dem mer utsatta, som kronisk lungsjukdom.
Det är av olika anledningar svårare att få in statistik över dessa grupper, enligt Magnus Gisslén.
Om regionerna där färre personer i riskgrupp vaccinerat mot covid-19 har fler som behöver intensivvård eller avlider är för tidigt att säga, menar Magnus Gisslén.
– All data vi har visar att vaccinationer skyddar mot allvarlig sjukdom och död, men exakt hur bra skydd vårdosen gett är för tidigt att säga, konstaterar han.
Tidigare vaccination i höst
I höst startar vaccinationskampanjen tidigare än förra året, i mitten på oktober. Förra året hann covid-19 börja ta fart innan man kommit igång med vaccinationerna.
Precis som förra året rekommenderar Folkhälsomyndigheten regioner och kommuner att man erbjuder riskgrupper att vaccinera sig mot covid-19 och den vanliga säsongsinfluensan samtidigt.
– Vi har sett att samvaccination ger högre vaccinationstäckning än om man ger vaccinerna vid olika tidpunkter. Och de beräkningar vi gjort visar att det är det mest optimala för höstens vaccinationer, säger Magnus Gisslén.
Knepigt med tajming av vaccinationsstart
Vilken som är bästa tajmingen för vaccinationsstart är inte helt lätt att förutspå. Förra året startade exempelvis influensasäsongen tidigt, vid årsskiftet. Annars är det vanliga att influensan toppar i februari.
Med höstens tidigarelagda vaccinationsstart finns förstås risken att man då ger årets influensavaccinet lite för tidigt för att det ska skydda väl mot smitta.
– Det finns alltid risk att man ger vaccin vid fel tidpunkt. Men vi ser att covid-19, än så länge, i högre utsträckning leder till behov av sjukhusvård och ger större risk att avlida än säsongsinfluensan. Vår bedömning är att höstens vaccinationsstart är en vettig tidpunkt, säger Magnus Gisslén och tillägger:
– Men även om inte sjukdomstopparna kommer exakt när de förutspåtts är det viktigt att påpeka att vaccinerna har god effekt mot svår sjukdom och död.
Europeiska vaccinet skyddar bra
Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och amerikanska hälsomyndigheten FDA har valt olika covidvacciner med olika understammar av omikronvarianten av covid-19.
Just nu sprids en rad olika varianter av covidviruset. Men Magnus Gisslén anser att det inte är avgörande vilket vaccin organisationerna väljer.
– Det är inte givet att det amerikanska vaccinet är bättre. Vi kommer ju heller inte att veta vilka varianter som sprids under hösten.
Med de data som finns idag är vaccinerna likvärdiga, enligt Magnus Gisslén.
– Vi vet att de inte har särskilt långvarig effekt när de gäller att skydda mot smitta, men båda vaccinerna skyddar bra mot allvarlig sjukdom och död.
Ignorera inte risken för covid-19
Röster har höjts för att vi inte längre behöver bekymra oss så mycket om covid-19. Henrik Widegren, läkare vid Skånes universitetssjukhus, tycker att vi lever kvar i ett pandemitänk och tar lite förkylningar för allvarligt. ”Skratta åt förkylningen” uppmanar han i en intervju med Sveriges Radio.
Magnus Gisslén håller med om att vi inte behöver leva som vi gjorde under pandemin. Däremot understryker han vikten av att även i fortsättningen vara försiktiga när det gäller sköra grupper.
– Vi får inte ignorera risken för covid-19. Riskgrupper som äldre, exempelvis de som bor på särskilt boende eller har hemtjänst, och personer med kraftigt nedsatt immunförsvar behöver skyddas. Vi testar ju inte längre för covid-19 i samma utsträckning så har man en förkylning bör man undvika att besöka personer som tillhör riskgrupper.
– Just nu har vi dessutom stor spridning av kikhosta. Spädbarn kan bli allvarligt sjuka och i värsta fall avlida av kikhosta. Så är man förkyld ska man inte träffa spädbarn.
Använd antivirala uppmanar Magnus Gisslén
Statsepidemiologen konstaterar också att sjukvården har fler vapen än vaccin när det gäller att rädda liv när det gäller covid-19.
Men de används inte i tillräckligt hög utsträckning, tycker Magnus Gisslén.
– Min uppfattning, bland annat utifrån mitt arbete som infektionsläkare, är att det finns en underbehandling när det gäller antiviral behandling. De som riskerar att bli svårt sjuka, exempelvis de som har nedsatt immunförsvar eller cancer, bör i vissa fall erbjudas antiviral behandling. Det kan rädda liv.
Läkemedlet Paxlovid (nirmatrelvir och ritonavir) ges i tablettform. Man använder det för att minska risken för svår sjukdom hos vuxna som drabbas av covid-19.
– Om man tillhör en grupp med stor risk att bli allvarligt sjuk, det gäller exempelvis personer med kraftigt nedsatt immunförsvar, bör man rådgöra med sin läkare om antiviral behandling kan vara aktuell vid en infektion. Vid symtom på covid-19 bör man i så fall testa sig för sjukdomen.
Antivirala läkemedel till sköra äldre
Detsamma gäller att särskilt utsatta grupper bör erbjudas antiviral behandling vid sjukdomar som influensa för att minska risken för sjukhusinläggning och död.
– En annan grupp som kan vara aktuell för antiviral behandling är sköra äldre, säger Magnus Gisslén.
En möjlig orsak till underbehandling är att det kan vara svårt med tillgång till medicinsk kompetens på många särskilda boenden.
Det antivirala läkemedlet Paxlovid kan interagera med många andra mediciner och det krävs läkarbedömning.
– Den möjligheten finns inte alltid, det är ett strukturellt problem, avslutar han.