Andrea Benediktsdóttir har just doktorerat vid institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala universitet. Hon har utvecklat molekyler som kan angripa de allra farligaste resistenta bakterierna.
Gramnegativa bakterier står högst upp på Världshälsoorganisationen WHO:s prioriteringslista över kritiska patogener. Dessa patogener utgör det största hälsohotet enligt WHO. Därför är de mest angelägna att bekämpa.
De molekyler som Andrea Benediktsdóttir forskar om har också den mycket stora fördelen att de inte tycks orsaka oönskade bieffekter.
Andrea Benediktsdóttir prisas för sin forskning
Doktoranden Andrea Benediktsdóttir har redan prisats flera gånger för sitt arbete. Det senaste priset, på 1,1 miljoner kronor, får hon av STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.
Stiftelsen anser att hennes forskning har goda utsikter att generera viktiga tillskott i sökandet efter nya antibiotika.
Läkemedelsvärlden ställde några frågor till Sveriges nya lovande stjärnskott i kampen mot antibiotikaresistensen.
Berätta, vad går din forskning ut på?
– Vi har tagit fram nya molekyler med potential att utvecklas vidare för att rikta in sig på resistenta bakterier på ett sätt som inga nuvarande antibiotika gör.
– Jag har koncentrerat mitt doktorandprojekt på två specifika målproteiner hos gramnegativa bakterier, enzymerna LepB och LpxH. Dessa enzymer spelar en viktig roll för bakteriens överlevnad. Därför är de viktiga måltavlor för utvecklingen av läkemedel mot gramnegativa bakterier och de allvarliga infektioner bakterierna orsakar.
– Vår förhoppning är att våra resultat blir ett relevant bidrag i arbetet med att ta fram nya molekyler. Nya molekyler som kan utgöra grund för framtida antibiotikaklasser.
Skadar inte mänskliga celler
Vad har du mer för studieframgångar från din avhandling att berätta om?
– I vår senaste studie lyckades vi identifiera nya antibakteriella föreningar inom en ny klass som vi nyligen utvecklat i vårt labb. De här nya antibakteriella föreningarna är hittills mycket lovande.
– Orsaken är att våra studier visar att de inte är skadliga på så sätt att de inte är hemolytiska (bryter ner blodkroppar), inte är giftiga för kroppens celler eller påverkar hjärtat negativt genom att det hämmar jonkanalen hERG. Vi har även utvecklat en metod för att framställa nya typer av modifierade peptider som kommer att kunna användas i läkemedelsutveckling.
”Det ger arbetet en djupare mening”
Vad är det med forskningsområdet som engagerar dig så?
– Det som engagerar mig mest med läkemedelskemi är möjligheten att skapa en fysisk produkt i labbet som man kan se, ta på och analysera. Det är mycket tillfredsställande.
– Dessutom är det en stark motivationsfaktor att läkemedelskemi har en potentiell påverkan på människors hälsa. Att arbeta med molekyler som kan bidra till att förbättra människor hälsa eller rädda liv är en stor fördel och ger arbetet en djupare mening.
Hon hoppas inspirera andra
Vad hoppas du att din forskning leder till?
– Jag hoppas ju såklart att min forskning kommer att leda till utvecklingen av en ny antibiotikakandidat som kan gå vidare till kliniska studier och slutligen nå patienterna. Jag är medveten om att det är en lång process med många hinder med många olika studier som återstår. Men varje steg framåt är betydelsefullt.
– Jag ser också värdet i att vår forskning kan bidra till att öka förståelsen för nya klasser av molekyler som går på nya måltavlor i bakterien för att bekämpa resistenta bakterier. Jag hoppas att vårt arbete inspirerar och banar väg för framtida forskare inom läkemedelskemi och antibakteriell forskning.
– Även om inte just dessa molekyler blir läkemedel, så har klassen potential att utvecklas vidare och vi har dessutom bidragit till ökad kunskap inom området och en bättre förståelse för vad som fungerar och vad som inte gör det.
Fortsätter forska i Uppsala och Kanada
I sommar arbetar Andrea Benediktsdóttir med ett nytt antibakteriellt projekt på institutionen för läkemedelkemi vid Biomedicinskt centrum vid Uppsala universitet. I höst flyttar hon till Hamilton i Kanada. Hon ska göra postdoktorat hos Gerry Wright som är en framstående forskare inom fältet.
– Jag ser fram emot att lära mig så mycket som möjligt av honom och hans team. Projektet jag kommer att arbeta med handlar om att utnyttja bakterier för att producera ett visst startmaterial, som jag sedan kommer att bygga vidare på för att försöka utveckla en antivirulenshämmare.
– Målet är att skapa ett alternativ till konventionella antibiotika, alltså en molekyl som avväpnar bakterier istället för att döda dom. Fördelen med denna strategi är att det skapar mycket mindre stress för bakterien att utveckla resistens, och att vår mag-tarmflora inte påverkas lika mycket.
Andrea Benediktsdóttir vill se kampanjer
Hur ser du på våra chanser att bekämpa hotet från antibiotikaresistensen? Vad krävs?
– Jag har höga förväntningar på FN:s högnivåmöte om antimikrobiell resistens nu i september och hoppas att det leder till kraftfulla initiativ. Det är så kritiskt att den här krisen tas på allvar och lyfts till en högre prioritet innan det är för sent.
– Vi har inte råd att diskutera fram och tillbaka i flera år om vilken modell som fungerar bäst. Vi måste ta beslut, öka den antibakteriella forskningen och utvecklingen av nya substanser kraftigt.
Antibiotikaresistens dödar miljoner
Andrea Benediktsdóttir konstaterar att hon är ganska säker på att vi alla vill ha tillgång till effektiv antibiotika om och när vi behöver den.
– Däremot vet inte alla om att det dör minst 1,3 miljoner människor i världen på grund av antibiotikaresistens. Ökande antibiotikaresistens gör också att infektioner blir svårare eller omöjliga att bota. Antibiotikaresistensen orsakar stort lidande och leder till höga kostnader för sjukvården.
Ökad antibiotikaresistens kan exempelvis göra vissa cancerbehandlingar oanvändbara inom tio år, som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterat.
Andrea Benediktsdóttir är stolt över Sverige
Forskaren Andrea Benediktsdóttir önskar sig också fler nationella kampanjer som informerar alla om krisen.
– Många jag träffar, som inte jobbar inom området, förutsätter att de stora läkemedelsbolagen givetvis utvecklar nya antibiotika. De tror att det kommer att lösa sig. Visst finns initiativ som driver på utvecklingen. Men utveckling av nya antibiotika tar lång tid och kostar enorma pengar. Därför måste vi öka alla insatser kraftigt. Det vi gör idag räcker inte till.
Andrea Benediktsdóttir framhåller gärna organisationen Skydda antibiotikan. Skydda antibiotikan består av 26 olika myndigheter och organisationer som arbetar tillsammans mot antibiotikaresistens.
– Jag är mycket stolt över Sverige. Sverige är ett av de länder som står i framkant i kampen och har gjort mycket bra för att skydda antibiotikan och inleda initiativ.
