DEBATT. Regeringen och SKR har kommit överens om att kunskapsstyrning är en nyckelfaktor för att hantera många av de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför.
Men hur ska vi kunna styra med kunskap om vi inte är överens om hur styrningen ska gå till eller ens om vad kunskap är?
De divergerande rekommendationer som just nu lämnas av olika instanser inom den nationella kunskapsstyrningen avseende förskrivning av tyngdtäcken är ett symtom på ett större problem som behöver adresseras.
MTP-rådet avråder från tyngdtäcken
Det Medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, avråder Sveriges regioner från att subventionera tyngdtäcken. Det meddelar rådet hösten 2020, som Läkemedelsvärlden rapporterade om.
MTP-rådet är regionernas instans för hur man gemensamt inför medicintekniska produkter.
Även 2022 fortsätter rådet att rekommendera regionerna att avstå från att förskriva tyngdtäcken inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Det berättade Läkemedelsvärlden 2022.
Den bakomliggande motiveringen var att det saknades vetenskapligt stöd för insatsen. Den beprövade erfarenhet som i stor konsensus återfanns hos de legitimerade arbetsterapeuter som är förskrivare av tyngdtäcken togs dock ingen hänsyn till vid beslutet.
Patienter betalar dyra tyngdtäcken själva
Trots omfattande protester på både nationell och lokal nivå från bland annat Sveriges arbetsterapeuter och företrädare för olika patient- och brukarorganisationer har nu huvuddelen av landets regioner valt att plocka bort tyngdtäcken ur sitt sortiment av förskrivningsbara hjälpmedel.
Istället hänvisar regionerna personer med grava sömnsvårigheter att själva köpa dyra tyngdtäcken på den öppna marknaden. De har därmed även gått miste om den professionella expertis som arbetsterapeuter inom exempelvis barn- och vuxenpsykiatri eller habilitering har gällande användning av tyngdtäcken vid grava sömnsvårigheter.
Detta har i hög grad drabbat personer som tillhör samhällets mest utsatta grupper, både ekonomiskt och socialt – barn med autism, ungdomar med ätstörningar, vuxna med ADHD, äldre personer med demenssjukdom och många fler.
Socialstyrelsen rekommenderar tyngdtäcken
Sveriges arbetsterapeuter, och många med oss, gladdes därför stort åt de nya nationella riktlinjerna för ADHD och autism som i våras publicerades av Socialstyrelsen.
En av de insatser som nu rekommenderas av myndigheten är nämligen användandet av tyngdtäcken. Socialstyrelsen rekommenderar nu, med hög prioritet, tyngdtäcken för vuxna med autism och ADHD vid allvarlig sömnlöshet där annat stöd för goda sömnvanor inte gett effekt.
Vi blev dock mycket konfunderade över den skrivelse som MTP-rådet publicerade i anslutning till att de nya nationella riktlinjerna offentliggjordes.
Där låter rådet meddela att de inte anser att en konsensusbaserad rekommendation från Socialstyrelsen ändrar deras avrådan om att regioner ska subventionera förskrivning av tyngdtäcken. Deras avrådan kvarstår med fortsatt hänvisning till brist på vetenskapligt stöd.
Olika instanser ger dubbla budskap
Från Sveriges arbetsterapeuters sida tycker vi detta är ett mycket olyckligt agerande och ett misslyckande från den nationella kunskapsstyrningens sida.
Hur ska regioner och kommuner förhålla sig till denna typ av dubbla budskap från olika instanser inom kunskapsstyrningen?
Innebär detta ett generellt ifrågasättande från MTP-rådet av Socialstyrelsens arbetsmetoder vid framtagande av nationella riktlinjer, och då särskilt konsensusmetodiken?
Är detta en signal om att regioner och kommuner ska tänka likadant även med andra konsensusbaserade rekommendationer?
Vi vill ha jämlik och effektiv kunskapsstyrning
Vi i Sveriges arbetsterapeuter är allvarligt oroade över vad detta får konsekvenser och hur det kommer påverka våra beslutsfattares förtroende och tillit till den nationella kunskapsstyrningen.
Sveriges arbetsterapeuter vill se en nationell kunskapsstyrning som bidrar till en hälso- och sjukvård som är kunskapsbaserad, jämlik och effektiv.
Svensk hälso- och sjukvård behöver en nationell kunskapsstyrning, men om vi ska lyckas måste den styrningen baseras på ett gemensamt synsätt på vad kunskap är, ett synsätt som utgår från det breda uppdrag som svensk hälso- och sjukvård idag har och de vetenskapsteoretiska utgångspunkter som detta kräver.
