Senaste åren har det larmats om brott på apotek. Det handlar exempelvis om att flera apotek lurar till sig offentliga medel. Det gör de exempelvis genom att felaktigt begära ersättning för läkemedelskostnader.
– Det finns en växande problematik med oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården, bland annat apoteksverksamhet. Dessa angrepp blir alltmer systematiska och avancerade och det är något som regeringen ser allvarligt på, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i ett pressmeddelande från regeringen.
Men lagstiftningen gör att regionernas möjligheter att agera är små.
Nu får Läkemedelsverket i uppdrag av regeringen att kartlägga välfärdsbrott på apotek. Myndigheten får också i uppdrag att analysera hur denna typ av brottslighet kan förebyggas, förhindras och upptäckas.
Författningsändringar tänkbara
Om Läkemedelsverket bedömer att det behövs författningsändringar för att förbättra förutsättningarna för att upptäcka och förhindra att offentliga medel går till oseriösa och kriminella aktörer ska myndigheten lämna förslag på sådana.
Det kan till exempel röra sig om möjligheten att stoppa och återkräva utbetalningar.
– Vi välkomnar uppdraget. Den som vill öppna och driva apotek måste beviljas ett tillstånd från Läkemedelsverket och se till att verksamheten uppfyller kraven i flera lagar, förordningar och föreskrifter, säger Annika Babra, enhetschef för Läkemedelsverkets tillsynsverksamhet för apotek, i ett pressmeddelande från Läkemedelsverket.
– Uppdraget att kartlägga och analysera hur välfärdsbrottslighet inom apoteksverksamhet kan förebyggas, förhindras och upptäckas faller väl inom vår verksamhet, säger Annika Babra.
Media uppmärksammar brott på apotek
“Apotek kan fuska till sig miljoner utan att stoppas” skriver exempelvis Svenska Dagbladet i en artikel januari i år.
— Regionen hanterar utbetalningarna för läkemedel till apoteken, men har mycket begränsad insyn i vad som skrivs ut och varför, säger Linnea Graaf, samordnare Det är något som Linnea Graaf, samordnare mot välfärdsbrott inom hälso- och sjukvården i Region Stockholm, i intervjun med Svenska Dagbladet.
Brott på apotek ger miljonvinster
Ett uppmärksammat brott på apotek i Region Stockholm gäller en läkare skrev ut stora mängder näringsdryck och mjölkersättning till barn. Dessa barn var inte listade på den aktuella vårdcentralen.
Recepten lämnades sen in på ett apotek som drevs av läkarens make. Under en månad fakturerade apoteket 10,8 miljoner kronor för expedierade livsmedel.
Det här brottet upptäcktes av Läkemedelsverket.
Brottsligt apotek stängdes
Förra sommaren skrev Läkemedelsvärlden om ett apotek som enligt tillsynsmyndigheten Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV, fuskade med 540 fall av läkemedelsbyten på bara en månad. Det gäller byten inom det generiska utbytet, enligt TLV:s utredning.
Om apotek byter till flera mindre förpackningar av medicinen i stället för till större finns pengar att tjäna. Det beror på att den så kallade handelsmarginalen (skillnaden mellan apotekens inköpspris och det pris kunderna betalar) som TLV fastställer beräknas per förpackning.
Apoteksföretaget krävdes på 117 000 kronor i straffavgift.
I mars samma år finner inspektörer från Läkemedelsverket så allvarliga brister i apoteksverksamheten att myndigheten drar in apotekstillståndet permanent.
Riksrevisionen kritiserar tillsynen
Riksrevisionen kritiserar i en rapport från 2022 statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel för att inte vara effektiv. Tillsynen ska skydda människors liv och hälsa. Den ska också se till att läkemedelssubventionerna används på rätt sätt.
Riksrevisonen anser att en orsak till att tillsynen inte är tillräckligt bra är att ansvariga myndigheter inte får dela viktig information med varandra.
Apotek och partihandlare kan driva verksamheter som inte helt lever upp till lagstiftningens krav. Detta kan de fortsätta med utan att tillsynsmyndigheterna upptäcker och straffar dem.
Brott på apotek hotar patientsäkerhet
Enligt riksrevisionen är den yttersta konsekvensen av detta att patientsäkerheten blir lidande.
Det orsakar dessutom att staten och regioner betalar onödigt stora utgifter eftersom läkemedelsförmåner och andra subventioner av läkemedel felutnyttjas.
Läkemedelsverket ska lämna en en slutredovisning av uppdraget till Socialdepartementet senast den 25 september 2025.
