EU-kommissionen bör godkänna läkemedlet Jeraygo (aprocitentan) mot svårbehandlat högt blodtryck. Det rekommenderar läkemedelsmyndigheten EMA efter ett utlåtande från myndighetens expertkommitté CHMP.
Rekommendationen gäller Jeraygo som tillägg till minst tre andra blodtrycksmediciner.
När inga mediciner verkar hjälpa
Högt blodtryck ökar risken för några allvarliga sjukdomar, som hjärt-kärlproblem och njursjukdomar. Ibland kan man sänka ett förhöjt blodtryck genom att ändra sina levnadsvanor – gå ned i vikt, minska på alkoholen och röra sig mer.
Och när det inte räcker finns flera typer av blodtrycksläkemedel att välja mellan, och att kombinera. Men hos en del personer fortsätter blodtrycket ändå att ligga riskfyllt högt trots intensiv behandling med en kombination av läkemedel.
I en svensk registerbaserad studie som 2016 publicerades i Journal of the American Society of Hypertension undersökte forskarna hur vanligt det är att blodtrycksmedlen inte hjälper tillräckligt. Bland 53 090 primärvårdspatienter med högt blodtryck hade 9 000 fortfarande för högt tryck när de kommit upp i en medicinering med läkemedel i tre olika klasser.
Det innebär att så hög andel som 17 procent av de svenska patienterna med förhöjt blodtryck har svårbehandlat högt blodtryck.
Ska sänka svårbehandlat högt blodtryck
För denna grupp är det EMA-rekommenderade Jeraygo nu tänkt att bli ett nytt alternativ. Läkemedlet är en tablettbehandling och marknadsförs av det tyska läkemedelsbolaget Idorsia pharmaceuticals.
Den aktiva substansen aprocitentan är en så kallad dubbel endotelinreceptorantagonist. Det innebär att den blockerar två typer av receptorer i celler blodkärlen. Båda typerna är receptorer för ämnet endotelin som är viktigt för kärlsammandragning och kärlvidgning.
Effekten av receptorblockeringen är bland annat att motverka sammandragning av blodkärlen, ärrbildning och inflammation.
Utvärderad i fas III-studie
Expertkommittén CHMP baserar sin rekommendation av Jeraygo mot svårbehandlat högt blodtryck på en fas III-studie. Det var en randomiserad, dubbelblind studie som publicerades i the Lancet.
Deltagarna var personer som hade ett systoliskt (övre) blodtryck på 140 mm Hg eller mer trots behandling med tre blodstryckssänkande terapier, däribland ett urindrivande läkemedel.
730 deltagare lottades till en tilläggsbehandling med antingen aprocitentan eller placebo. Blodtrycket sjönk intressant nog i båda grupperna, men det sjönk nära 4 mm Hg mer i aprocitentangruppen.
De vanligaste biverkningarna var svullnader och sänkt hemoglobinvärde.
Det finns inga regelbundna undersökningar av blodtryck i Stockholm eller Sverige. Men genom att väga samman resultat från flera studier uppskattas förekomsten av högt blodtryck i Sverige år 2019 vara 36 procent hos män och 25 procent hos kvinnor i åldrarna 30–79 år (7). Mellan 1990 och 2015 minskade förekomsten av högt blodtryck hos både män och kvinnor (8).
Högt blodtryck är vanligt bland män och äldre
Sambandet mellan högt blodtryck och ålder samt kön framgår tydligt i forskningsstudierna SDPP och SCAPIS. Andelen som har högt blodtryck är mer än dubbelt så stor bland 70–78-åringar som bland 50–59-åringar i Stockholms län (se figur 1). När blodtryck mätts på samma deltagare vart tionde år (i SDPP-studien) ökade det systoliska trycket med i genomsnitt 13 mmHg under 20 års åldrande. Män har i genomsnitt högre blodtryck än kvinnor i alla åldersgrupper.