Tidig behandling med rätt antibiotika är viktigt för effektiv behandling av infektionssjukdomen harpest, tularemi. Det visar en ny studie från Umeå universitet som är gjord i samarbete med Sunderby sjukhus i Norrbotten.
Harpest är en infektionssjukdom som främst finns i norra Sverige. Men sjukdomen ökar och sprider sig även till södra delar av landet.
Tomas Gustafsson, infektionsläkare på Sunderby sjukhus och forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, är huvudansvarig för studien.
– Det viktigaste är att vår studie befäst att antibiotikumet ciprofloxacin är ett bra val. Den visar också att tidig behandling är viktigt, säger han till Läkemedelsvärlden.
Är en av de största studierna
Det har inte gjorts särskilt mycket forskning om harpest.
Den nya svenska studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Clinical infectious diseases, är en av de största i sitt slag.
– Det är svårt att göra bra studier. Harpest är en ganska ovanlig sjukdom och den är dessutom oförutsägbar. Men vet inte när och var det ska dyka upp. Variationerna är stora mellan olika år och olika delar av landet. Den är lite som gubben i lådan, säger Tomas Gustafsson.
I genomsnitt rapporteras cirka 300–500 fall årligen i hela landet. Norra Sverige har fler fall jämfört med övriga landet.
Harpest är en anmälningspliktig sjukdom. 27 fall har rapporterats till Folkhälsomyndigheten hittills i år.
Förra året hade Sverige betydligt fler fall av harpest än de tre föregående åren, konstaterar Folkhälsomyndigheten, med totalt 713 fall under året.
Harpest imiterar andra sjukdomar
Det är bakterien Francisella tularensis som orsakar harpest.
Infektionen ger olika symtom som svårläkta sår, svullna lymfkörtlar, feber, ögoninflammation, lunginflammation och blodförgiftning.
Man behandlar harpest med antibiotika. Men eftersom sjukdomen är så sällsynt har man inte kunnat göra större studier som jämför olika antibiotikabehandlingar.
– Antibiotika man använder för att behandla hudinfektioner och lunginflammation hjälper inte mot harpest, berättar Tomas Gustafsson.
Det tillsammans med sjukdomens många olika sätt att visa sig kan göra att det dröjer innan patienten får rätt diagnos och behandling.
Var femte får fel antibiotika
Under perioden 2011 till 2021 rapporterades 830 fall av harpest i Norrbotten. Åren 2012, 2015 och 2019 var epidemiår, Sverige drabbades av ett par av de största utbrotten någonsin.
I studien ingår 327 av de 830 personerna som insjuknade åren 2011 till 2021. Personerna som ingår i studien, hade laboratorieverifierad harpest och gick med på att delta. Studieresultaten visar att de vanligaste symtomen är svårläkta sår och svullna lymfkörtlar. Även lunginflammation är vanligt.
Studien visar att ungefär var femte smittad fick fel antibiotika initialt. Detta eftersom läkaren misstänkt någon annan sjukdom. Andelen studiedeltagare som fick ineffektiv behandling är ännu högre under de år Sverige inte hade någon harpestepidemi.
– En av svåraste sakerna är att tänka på diagnosen. Harpest kan imitera många andra sjukdomar. Vi såg exempelvis att lunginflammation orsakad av harpest misstogs för lunginflammation orsakad av andra bakterier eller för lungcancer, säger Tomas Gustafsson.
Behöver upprepad behandling
Harpest är vanligt i alla åldrar bland både män och kvinnor, visar studien. Flest fall fann man hos personer i åldrarna 40 till 60 år.
Studien visar att 15 procent av studiedeltagarna behövde få antibiotikabehandling mer än en gång, även om de fått det effektiva antibiotikumet ciprofloxacin. Det är i synnerhet personer med längre tid från insjuknande i harpest till påbörjad behandling med ciprofloxacin som behövde en extra antibiotikakur.
Läkare behövde i vissa sällsynta fall till och med operera en del av de drabbade för att tömma deras svullna lymfkörtlar. Ofta är läkningsprocessen efteråt då lång.
– Det visar att tidig och rätt behandling är viktig, säger Tomas Gustafsson.
Behöver öka kunskapen
Studien stödjer dagens rekommendation om att använda ciprofloxacin som förstalinje-behandling mot harpest. Forskarna poängterar att den också visar att kunskapen om harpest behöver öka, både bland vårdpersonal och allmänhet.
Internationellt sett ligger Sverige bra till när det gäller att snabbt diagnosticera och behandla harpest med rätt antibiotika. Men det kunna bli ännu bättre, tycker Tomas Gustafsson.
– Jag tror nog att vi som arbetar med sjukdomen stadigt, i regioner som Norrbotten, har den i tanke. Men det kan nog vara svårare i regioner där sjukdomen är ovanligare. Vi funderar på att arbeta vidare på ett scoringsystem för att underlätta diagnostiken, berättar han.
