Terapi med mRNA-teknik kan normalisera ämnesomsättningen hos personer som är födda med den ovanliga metabola sjukdomen propionsyrauri. Det menar forskare som publicerar en studie av den nya behandlingen i Nature.
Studien är en tidig analys av en pågående fas I/II-studie med 16 deltagare och bör tolkas med försiktighet. Men resultaten är positiva och bekräftar mRNA-teknikens möjligheter på fler områden än vaccinområdet.
Utvecklar ny terapi med mRNA-teknik
Coronapandemin gav forskningen om mRNA-teknikens medicinska tillämpningar en rejäl skjuts. De två mRNA-vaccinerna från Pfizer/Biontech respektive Moderna räddade över en miljon liv bara i Europa. Något som även resulterade i Nobelpris till teknikens möjliggörare Katalin Karikó och Drew Weissman.
Nu går Katalin Karikó och andra forskare vidare med att studera nya användningsområden för teknologin. Terapi med mRNA-teknik är bland annat under utveckling mot cancersjukdomar. Och nu publicerar forskare knutna till läkemedelsbolaget Moderna den nu aktuella studien av terapi med mRNA-teknik mot den metabola sjukdomen propionsyrauri.
– Det här är ett första steg i rätt riktning, kommenterar Katalin Karikó sina kollegors resultat i en nyhetsartikel hos Nature om studien.
Allvarlig ärftlig sjukdom
Propionsyrauri är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till en onormal ämnesomsättning. Hos personer med denna sjukdom kan kroppen inte bryta ned aminosyror och fettsyror tillräckligt effektivt. Det beror på en mutation som orsakar brist på ett viktigt enzym.
Den bristfälliga nedbrytningen leder till ansamlingar av giftiga biprodukter i kroppens organ, inte minst i hjärtat och hjärnan. De första symtomen, bland annat kräkningar, kan komma redan några dagar efter födelsen. Det finns även risk för allvarliga symtom som stroke och hjärtsvikt.
Behandlingen inriktas i dag på att hålla sjukdomen i schack med hjälp av specialdieter.
Behandling som ger normalt enzym
Den terapi med mRNA-teknik som Moderna nu utvecklar kan bli den första behandlingen riktad mot det som orsakar sjukdomen. Läkemedelskandidaten, kallad mRNA-3927, innehåller två mRNA-sekvenser med genetisk information för tillverkning av en normal variant av det felaktiga enzymet.
Sekvenserna är inbäddade i en pytteliten fettbubbla som hjälper mRNA-sekvenserna att ta sig till leverceller som då kan tillverka den normala varianten av enzymet.
Man ger behandlingen med hjälp av infusioner varannan eller var tredje vecka.
Positiv effekt i liten grupp
Totalt ingick 16 patienter med propionsyrauri i studien. Åtta av dem hade före studiens start haft återkommande livshotande episoder med till exempel stroke, medvetslöshet och hjärtsvikt.
I denna lilla grupp minskade risken för sådana komplikationer med omkring 70 procent under behandlingen. Effekten var inte statistiskt signifikant, men forskarna anser ändå att resultatet är mycket uppmuntrande.
Provanalyser visade också att patienternas celler faktiskt tillverkade det korrekta enzymet genom att koncentrationen av giftiga biprodukter i blodet minskade.
Biverkningar av terapi med mRNA-teknik
Det finns farhågor för att upprepad behandling med mRNA ska sätta i gång en immunreaktion mot behandlingen. Men i den aktuella studien såg forskarna inga sådana problem.
Däremot gav terapin en hel del biverkningar – bland annat infektioner, allergiska reaktioner, illamående och feber. Fyra av patienterna slutade med behandlingen medan övriga tolv hade mildare eller inga biverkningar och fortsatte i två år.
Nu tar Moderna in fler patienter i studien där forskarna kommer att gå vidare i sina undersökningar av läkemedelskandidatens effekt, säkerhet och verkningsmekanismer. Det skriver bolaget på sin webbplats.
