Svenska forskare har varit med att ta fram en ny och lovande antibiotikatyp. Studieresultaten, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, beskrivs som ett efterlängtat och viktigt genombrott i kampen mot antibiotikaresistens.
– Det är spännande. Det är svårt att hitta något nytt inom detta område så vi är jätteglada att vi har kommit så här långt, säger Anders Karlén, professor vid institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala universitet, till Läkemedelsvärlden.
Toppar WHO:s prioriteringslista
Förekomsten av multiresistenta gramnegativa tarmbakterier ökar och är ett växande problem. Många av dessa resistenta tarmbakterier bildar en slags enzymer som kallas betalaktamas, så kallade extended spectrum beta-lactamase (ESBL).
ESBL är en resistensmekanism hos vissa tarmbakterier. Ofta finns den hos de gramnegativa bakterierna Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli. Dessa bakterier har enzymer som kan bryta ner penicilliner och cefalosporiner. Det gör dem resistenta mot de för närvarande mest effektiva klasserna av bredspektrumantibiotika.
ESBL-producerande bakterier toppar Världshälsoorganisationen WHO:s förteckning över patogener som det finns ett akut behov av att upptäcka och utveckla nya antibiotika mot. WHO klassar det som en ”kritisk prioritet”.
Hittar en ny antibiotikatyp
Forskarna har identifierat en molekyl som hämmar ett protein, LpxH, som många gramnegativa bakterier har i sitt yttersta skyddslager.
– Det är ett långt och svårt arbete att komma fram till molekyler som är tillräckligt bra och säkra att testa in vivo. Det är ett kemiskt optimeringsarbete. I vårt fall har 300-400 molekyler syntetiserats och utvärderats i olika experiment för att komma dit vi är idag, säger Anders Karlén.
– Precis som många andra antibiotika slår det på uppbyggnaden av bakteriens cellvägg. Det viktiga är att vi hittat någonting nytt, ett nytt målprotein och en ny kemisk klass.
Forskarna har visat att substansen har effekt mot blodinfektioner hos möss orsakade av Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli. De här resultaten visar på stor potential, enligt Anders Karlén.
– Det här är ju början på en resa. Men om vi skulle nå hela vägen fram till ett nytt antibiotikum så kommer resistens förhoppningsvis inte att uppstå lika snabbt som det gör om man utvecklar antibiotika som liknar de som redan finns ute på marknaden.
Ingen ny antibiotikatyp på 50 år
Projektet har fått stöd från den internationella antibiotikaplattformen Enable och dess fortsättning Enable-2.
Enable-2 koordineras av den farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet.
– Att få tillgång till resurser och kompetens att ta fram nya antibiotika är svårt. Det har varit otroligt värdefullt att få stöd både från Enable och Enable-2 och utan detta stöd hade vi inte lyckats komma så här långt, säger Anders Karlén.
Det har inte kommit några nya antibiotika mot gramnegativa bakterier sedan 70-talet.
– Det är 50 år sen så det är så klart intressant att hitta något nytt i den klassen, säger Anders Karlén.
Nu vill forskarna ta nästa steg och söka finansiering för att vidareutveckla sina resultat mot en läkemedelskandidat.
– Det är en massa utmaningar och många olika studier som återstår. Om det håller hela vägen är en läkemedelskandidat tre-fyra år framåt i tiden.
