“Slå ett slag för receptarien: Din guide i läkemedelsdjungeln”. Så skrev Emma Lundkvist nyligen i ett upprop som farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet publicerade på sin hemsida.
Emma Lundkvist är samordnare vid receptarieprogrammet i Uppsala och rejält oroad över en flerårig trend med få sökande och ibland tomma utbildningsplatser.
– Men vi ger inte upp. Vi måste göra något för att rädda det här yrket, säger hon till Läkemedelsvärlden.
Svårt fylla platserna
Uppsala universitet har intagning till 75 platser på det treåriga receptarieprogrammet både höst och vår. I höstas räckte antalet sökande precis till att fylla, inga reserver fanns kvar. Och till utbildningsstarten våren 2024 var de sökande så få att knappt hälften av platserna fylldes.
Sjunkande meritpoäng i statistiken hos universitets- och högskolerådet tyder på ett lägre intresse även för receptarieutbildningar på andra orter.
Söktrycket till den femåriga apotekarutbildningen är högre
Receptarie stort bristyrke
Så varför inte anpassa utbudet till efterfrågan och dra ned på studieplatserna på receptarieprogrammet?
– Det skulle strida mot vårt samhällsuppdrag eftersom arbetsmarknaden skriker efter legitimerade receptarier. Det gäller inte bara apoteken utan även regionerna, svarar Emma Lundkvist.
– Receptarier är viktiga kuggar i en fungerande läkemedelsförsörjning, apoteksmarknad och läkemedelsanvändning. Dessvärre är de sedan länge för alltför få och prognoserna inger inget hopp om förbättring.
Receptarie okänt yrke?
Men varför söker inte fler när det är så lätt att få jobb efter utbildningen?
– Jag tror att den enskilt största anledningen är att det finns en utbredd okunskap om receptarieyrket. Inte ens studievägledare och arbetsförmedlare känner alltid till titeln. Och våra studenter på receptarieprogrammet berättar att de ofta får frågan om de utbildar sig för att jobba i hotellbranschen.
– Först när de säger att receptarie är ungefär som apotekare förstår folk. Och yrkesaktiva receptarier använder gärna samlingsbegreppet farmaceut när de ska berätta vad de jobbar med. Det blir en ond cirkel, genom att vi inte använder yrkestiteln blir rollen ännu mer okänd.
Vill ha fler förstahandssökande
Kan man säga att receptarieyrket hamnar i skuggan av apotekaryrket?
– Ja, apotekare är mer välkänt begrepp och innebär dessutom hög status i många länder. En utmaning för oss på receptarieprogrammet är också att det är “plan B” för en hel del av våra studenter. De vill egentligen bli apotekare, men kom inte in på det programmet och planerar att läsa vidare till apotekare efter receptarieutbildningen.
– Vi skulle vilja ha fler förstahandssökande som väljer programmet för att de vill bli just receptarie. Som föredrar en treårig högskoleutbildning som leder till ett jobb där de får kombinera naturvetenskap och att hjälpa människor till bästa hälsa genom en god läkemedelsanvändning.
Vill ändra behörighetskraven
Vilken åtgärd vill du se?
– Det finns inga snabba lösningar. Men jag anser att vi behöver se över möjligheterna att revidera behörighetskraven för att komma inpå receptarieprogrammet. I dag krävs i praktiken att man gått ett naturvetenskapligt gymnasieprogram eller kompletterar sin behörighet.
– Genom att ändra på dessa krav och harmonisera med övriga treåriga högskoleutbildningar på hälsoområdet, till exempel sjuksköterskeprogrammet, skulle vi kunna nå nya grupper av sökande. Bland annat skulle det sänka tröskeln för yrkesväxlare som vill utbilda sig till ett nytt jobb mitt i livet. I dag måste de ofta gå ett naturvetenskapligt basår innan de kan söka till receptarieprogrammet.
Föreslår reklamkampanj
Vad kan göras på kort sikt för att göra receptarieyrket mer känt?
– I min dröm ser jag en rikstäckande annonskampanj med stora affischer på varenda busskur där man berättar om detta attraktiva jobb. Vi är många aktörer inom läkemedelsområdet som måste samarbeta om att synliggöra receptarieyrket bättre.
