Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, vill fortsätta att följa graden av direktexpediering på apoteken. Detta framgår av myndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag.
Med direktexpediering menas att en apotekskund med ett recept direkt kan få ut det förskrivna läkemedlet.
Att hålla koll på detta är bland annat ett sätt att följa upp hur apoteken klarar sitt ansvar att tillhandahålla läkemedel. Det kan också bidra till att skapa en bild av hur läkemedelsförsörjningen i stort fungerar.
Började mäta direktexpediering
Redan år 2015 gjorde Sveriges apoteksförening en första studie där man mätte graden av direktexpediering på ett antal apotek. År 2019 mätte sedan TLV samma sak på 144 slumpvis utvalda apotek under en septembervecka.
Resultatet visade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, att 85,2 procent av alla kunder fick samtliga efterfrågade receptläkemedel direkt.
TLV:s undersökning gjordes på uppdrag av regeringen som därefter gav myndigheten ytterligare ett uppdrag på samma tema. Det handlade om att ta fram metoder för att fortsätta att återkommande mäta apotekens direktexpediering.
Vill vidareutveckla metoden
Det är detta uppdrag som TLV nu redovisar. För de fysiska apotekens del föreslår myndigheten att man fortsätter med den metod som användes 2019. Det innebär att ett slumpvis urval av öppenvårdsapotek besvarar en enkät som mäter graden av direktexpediering.
TLV vill dock utveckla metoden genom att den som expedierar receptet även ska notera vilka varunummer som inte finns tillgängliga. Detta gör att undersökningen tillför mer information som gör det värt att göra jobbet.
– Med en utvecklad enkätmetod för att mäta direktexpedieringsgrad kommer vi kunna förbättra kvaliteten och fördjupa analyserna. Nu kommer vi se vilka läkemedel som kunderna inte får med sig direkt och vad det beror på, säger Gunilla Rönnholm, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.
TLV framhåller att det då också blir tydligt vilka orsaker som ligger inom apotekens ansvarsområden och vad som beror på faktorer som apoteken inte kan påverka.
Vill även göra pilotstudie
Myndigheten vill också göra en pilotundersökning för att se om det skulle gå att förenkla mätningarna på de fysiska apoteken. Detta i så fall genom att använda den så kallade efterfrågeknappen.
Det är en knapp som de flesta apotek har i sina IT-system och som de använder för att optimera sina lager. När en kund frågar efter en vara som inte finns inne, så trycker apotekspersonalen på efterfrågeknappen för att signalera ett behov inför kommande beslut om vad som ska hållas i lager och inte.
TLV:s hypotes är att det eventuellt skulle gå att använda efterfrågeknappen för att mäta direktexpedieringsgrad på fysiska apotek.
Nätapotekens direktexpediering
Hittills har nätapoteken stått utanför undersökningarna av direktexpediering. Men det vill TLV ändra på. TLV föreslår därför ett särskilt mått på direktexpediering för nätapotek som är anpassat till deras förutsättningar.
Det mått som skulle ha varit mest likt mätningen inom fysisk handel vore om ett receptförskrivet läkemedel finns eller inte finns tillgängligt på lager då kunden efterfrågar det. Men av olika tekniska och juridiska orsaker bedömer TLV att det måttet inte går att använda.
I stället föreslår myndigheten att direktexpediering vid nätapotek definieras som att kunden får läkemedlet vid den tid som företag och kund kommit överens om.
