Utan ökade resurser till att anställa fler hälsoekonomer och medicinska utredare vid TLV kan patienter hinna avlida innan de får tillgång till nya läkemedel. Så kan man sammanfatta ett av budskapen till regeringen i en ny rapport från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
Den är en delrapport inom ett regeringsuppdrag som TLV fick i fjol. Myndigheten fick då 5,1 miljoner kronor i extra medel för att kunna öka antalet hälsoekonomiska bedömningar av nya läkemedel, främst på cancerområdet.
Ska skapa jämlikhet
Sedan 2016 har TLV ett permanent uppdrag att göra hälsoekonomiska bedömningar ar klinikläkemedel, det vill säga läkemedel som används inom vården. TLV gör dessa bedömningar på liknande sätt som när myndigheten värderar receptläkemedel och beslutar om de ska subventioneras inom läkemedelsförmånen.
Ett av syftena med klinikläkemedelsuppdraget är just att dessa terapier och receptläkemedel ska bedömas enligt samma principer.
Ett annat viktigt syfte är att vården ska införa samma nya behandlingar, på samma sätt, i hela landet. TLV:s hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel lägger grunden för regionernas gemensamma nationella införande av nya terapier.
NT-rådet beställer
Regionernas gemensamma organ NT-rådet beställer bedömningarna från TLV. Först när bedömningen är klar fattar rådet beslut – ska man rekommendera regionerna att införa den nya behandlingen eller ej? Om ja, i så fall till vilka patienter och på vilket sätt?
I den nya delrapporten framhåller TLV att bedömningarna på beställning av NT-rådet är “en grundläggande komponent i ett jämlikt, ordnat och kostnadseffektivt införande av nya klinikläkemedel. De är också en förutsättning för att läkemedel ska värderas på likartade grunder oavsett om de förskrivs på recept eller rekvireras till slutenvården.”
Patienter får vänta längre
Problemet är, enligt TLV, att myndighetens bemanning inte alls är dimensionerad för att klara den snabbt växande efterfrågan på hälsoekonomiska bedömningar.
Följden har blivit att handläggningstiderna blivit allt längre vilket i förlängningen “innebär att patienter riskerar att försämras i sitt sjukdomstillstånd i väntan på behandling”.
I en lång rad av år har NT-rådet begärt fler bedömningar av nya terapier än TLV hunnit göra. Åren 2019-2022 gjorde TLV bara ungefär hälften så många bedömningar som NT-rådet bad om.
– Det har också gjort att det skapats en kö av nya behandlingar som väntar på utvärdering och att våra handläggningstider successivt har blivit allt längre, förklarar Sofie Alverlind, projektledare vid TLV.
Ser flera risker
År 2022 begärde NT-rådet exempelvis bedömningar av 23 nya terapier från TLV som dock bara hann göra tolv. År 2023 begärde NT-rådet ett något färre antal bedömningar än tidigare år – 17 – och TLV gjorde 14.
– Som en effekt av TLV:s ansträngda läge och de långa handläggningstiderna har NT-rådet valt att prioritera hårdare när det gäller vilka läkemedel man väljer att utvärdera inom den nationella processen. Det finns flera risker med det, säger Sofie Alverlind.
– En risk är att sjukvården får färre behandlingsalternativ. En annan är att varje region fattar beslut på egen hand om att införa nya terapier så att vi får ett mer ojämlikt införande.
Allt mer komplicerade bedömningar
Regionernas behov av bedömningshjälp har ökat successivt sedan det bildades 2015.
Bakgrunden är att det kommer allt fler precisionsmedicinska behandlingar för specifika patientgrupper, inte minst på cancerområdet. Samtidigt ökar också antalet cell- och genterapier, ATMP (avancerade terapiläkemedel), mot både vissa cancerformer och andra sällsynta sjukdomar.
Gemensamt för de nya terapierna är att prislappen ofta är väl tilltagen och att godkännandena vilar på studier där osäkerheten fortfarande är hög.
– De hälsoekonomiska bedömningarna får därmed allt större komplexitet, säger Sofie Alverlind.
Vässat rutiner
I den aktuella delrapporten redovisar TLV vad myndigheten hittills gjort inom det uppdrag att öka de hälsoekonomiska bedömningarna som kom från regeringen i juni förra året.
“Givet den korta tiden, sju månader, fram till denna delrapport, har TLV haft begränsade möjligheter att rekrytera den personal som skulle krävas för att öka kapaciteten när det gäller hälsoekonomiska bedömningar för 2023″, skriver myndigheten.
I januari förlängde regeringen också uppdragstiden till januari 2026.
Behöver fler hälsoekonomer
Hittills har TLV, enligt rapporten, främst satsat på att försöka snabba upp sina rutiner för att förkorta handläggningstiden. Men det finns också ett stort behov att rekrytera fler hälsoekonomer och medicinska utredare.
Exakt hur många framgår inte och det kan inte heller Sofie Alverlind svara på.
– Men det vi vet är att behovet av hälsoekonomiska bedömningar sannolikt kommer att accelerera ännu mer de närmaste åren.
Dialog med regeringen
Sofie Alverlind påpekar att TLV har framfört dessa synpunkter flera gånger tidigare och hon menar också att myndigheten fått gehör hos regeringen.
– Både att vi fick regeringsuppdraget och att det blev förlängt är signaler om att frågan är angelägen för regeringen. Nu är det viktigt att vi får tillräckliga och långsiktiga resurser för att klara det här arbetet.
