Fem frågor till Charlotta Edlund, antibiotikaexpert
Listade kunskapsluckor ska stimulera forskning
Charlotta Edlund. Foto: Privat. Övriga bilder, foto: Istock

Listade kunskapsluckor ska stimulera forskning

Charlotta Edlund på Folkhälsomyndigheten har samordnat sökandet efter kunskapsluckor om antibiotika.

26 jan 2024, kl 08:00
0

Annons

Trettiotvå kunskapsluckor om antibiotika är nu samlade på en lista som Folkhälsomyndigheten och Platinea har tagit fram. Platinea (Plattform för innovation av existerande antibiotika) är som Läkemedelsvärlden tidigare berättat  en samverkansplattform för en rad organisationer som vill bevara nyttan av äldre antibiotika.

Den nya listan ska visa vilken forskning som är särskilt angelägen om vi ska kunna fortsätta ha tillgång till effektiv behandling av bakterieinfektioner.

Sökte kunskapsluckor om antibiotika

Detta är den tredje versionen av listan. Den första gjordes 2014. Sedan kom en uppdatering 2019 och nu ytterligare en revidering 2023.

Charlotta Edlund, antibiotikaexpert på Folkhälsomyndigheten, är en av dem som leder projektet. Läkemedelsvärlden talade med henne.

Hur gjorde ni för att få fram den nya listan?

– Vi började med att skicka ut en enkät via Vetenskapsrådet till omkring 700 forskare, kliniskt verksamma och andra experter med intresse för antibiotika. Drygt 200 förslag på studier och kunskapsluckor kom då in.

– Förslagen bearbetades sedan av en extern referensgrupp med 26 experter och av en arbetsgrupp på tre personer där jag ingick. Vi försökte ställa samman de inkomna förslagen så objektivt som möjligt och göra en syntes av dem. Resultatet blev en lista med 32 viktiga kunskapsluckor inom elva områden.

Mer precisionsmedicin i dag

Vilka förändringar syns jämfört med 2014 och 2019 års listor?

– En del av forskningsbehoven på de två tidigare listorna återkommer även denna gång. Frågorna är inte lösta. Andra förslag är nya. Några områden som fått ökat fokus under de senaste tio åren är precisionsmedicin inom antibiotikabehandling, vårdhygien, den digitala vårdens påverkan samt olika frågor om samspelet mellan antibiotika och tarmens bakterieflora, mikrobiotan.

Varför gör ni det här jobbet?

– Forskning om äldre antibiotika måste samhället finansiera. Detta eftersom företagen ofta inte har så stort intresse att satsa på forskning om läkemedel där patenten gått ut och priserna har sjunkit. Då hoppas vi att vår inventering ska bidra till att man satsar på det som är mest angeläget att studera.

– Vår förhoppning är därför att Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer ska ta hänsyn till listan vid sin anslagsgivning. Men det finns förstås inga garantier för att det blir så.

Har gett uppslag till flertal studier

Vilka resultat har de tidigare inventeringarna gett?

– Det är svårt att utvärdera de exakta effekterna. Men vi vet att 2014 års lista låg till grund för bland annat två stora kliniska studier som Folkhälsomyndigheten genomförde. Och 2019 års lista ligger bakom flera av de projekt som Platinea har satsat på.

Blir det en ny inventering av kunskapsluckor om antibiotika om fem år igen?

– I varje fall finns ambitionen både hos Folkhälsomyndigheten och Platinea att fortsätta att revidera listan med femårsintervall. Sedan får vi se vad som händer.

Här är de 32 prioriterade forskningsbehoven

Vårdhygien

  • Studier av hur vi prioriterar resurser och implementerar strategier för att mest effektivt förebygga vårdrelaterade infektioner.
  • Studier av hur vi prioriterar resurser och implementerar strategier för att mest effektivt förhindra spridning av multiresistenta bakterier.

Kliniska behandlingsstudier, inklusive profylax

  • Kliniska behandlingsstudier av urinvägsinfektion med feber hos kvinnor och män, samt utan feber hos män. Inriktat på existerande, ekologiskt mer gynnsamma antibiotika samt optimal behandlingslängd.
  • Kliniska behandlingsstudier av tidpunkt och preparatval för optimering av övergång till peroral (via munnen) behandling vid allvarliga infektioner.
  • Studier av hur antibiotika bäst kombineras för att optimera behandlingseffekt och minska risk för resistensutveckling.
  • Studier kring optimering av antibiotikaprofylax inför kirurgiska ingrepp.
  • Studier kring optimering av behandlingstider vid infektion, samt nyttan av olika biomarkörer som beslutsstöd för att bestämma behandlingslängd.

Klinisk och mikrobiologisk diagnostik

  • Studier kring effektiva sätt att identifiera allvarliga eller komplicerade infektioner i ett tidigt skede.
  • Studier av mikrobiologisk diagnostik som snabbt, känsligt och specifikt identifierar orsakande mikroorganism och resistensprofil vid infektion.

Epidemiologiska studier

  • Studier rörande ifall regimer med högre doser av antibiotika ger bättre kliniska utfall alternativt medför risker.
  • Studier kring komplikationsfrekvens vid tillstånd där behandlingsriktlinjer uppmanar till aktiv expektans (“vänta och se”) avseende antibiotikabehandling.
  • Studier avseende risk för behandlingssvikt vid följsamhet till svenska behandlingsriktlinjer för samhällsförvärvad pneumoni.

Translationell forskning

  • Studier av alternativ till traditionella antibiotika vid behandling av infektioner.
  • Studier av anpassad behandling vid olika faser av en infektion, inklusive mot ett obalanserat immunsvar.
  • Studier av nya behandlingsstrategier som adresserar ihållande infektioner.
  • Studier av nya potentiella mål för behandling av infektioner genom applikation av modern teknik.

Metoder för att stimulera rationell antibiotikabehandling i klinisk sjukvård

  • Studier av digitala verktyg som stöd vid riskstratifiering och individuella behandlingsval vid infektion.
  • Studier av underlättande faktorer respektive barriärer för följsamhet till antibiotikariktlinjer och av vilka arbetssätt som optimerar rationell antibiotikaanvändning i öppenvård och slutenvård.

Monitorering

  • Studier kring hur vi mest ändamålsenligt monitorerar antibiotikaexponering i olika miljöer, antibiotikaresistens i samhället och vid kliniska infektioner samt undersöker faktiska konsekvenser av antimikrobiell resistens för patienter i Sverige.

Konsekvenser av antibiotikaexponering

  • Undersökning av långtidseffekterna av antibiotikaexponering hos barn och unga vuxna.
  • Studier om hur vi ökar kunskapen om konsekvenser av icke nödvändig antibiotikabehandling och hur denna kunskap förmedlas i vården och i samhället.
  • Studier av antibiotikas effekt på mikrobiomet (inklusive olika substanser, beredningsformer, behandlingstider), risken för selektion av resistenta mikroorganismer samt möjligheten att genom intervention minska skadlig påverkan.

Precisionsmedicin

  • Studier kring anpassning av antibiotikabehandling och antibiotikaprofylax för riskpopulationer, exempelvis med hög ålder, kronisk sjukdom eller med varierande sjukdomsgrad.
  • Studier kring hur infektioner förebyggs och behandlas hos våra äldsta i ljuset av väntad förändrad demografi med större andel äldre.
  • Studier kring patientnyttan av TDM (therapeutic drug monitoring) för individualiserad dosering av antibiotika.

Tandvård

  • Studier av mikrobiologisk diagnostik, rationell antibiotikaanvändning och risk för allvarliga komplikationer för optimering av antibiotikaanvändningen vid dentala infektioner.
  • Identifiera områden inom tandvården med stor risk för överförskrivning (t ex akuttandvård, dentala implantat, sjukhusbunden tandvård, antibiotikaprofylax till riskpatienter).

Infrastruktur inom infektionsområdet

  • Studier av digital vårdkontakt vid handläggning av infektionssjukdomar.
  • Studier av hur effekt och säkerhet optimeras vid behandling med intravenös antibiotika utanför sjukhus.
  • Studier av metoder och strukturer för stärkt tillgänglighet till antibiotika och förebyggande av bristsituationer.
  • Harmonisering av behandlingsrekommendationer för vanliga infektionssjukdomar i Norden.
  • Utveckling av en effektiv infrastruktur för kliniska studier inom infektionsområdet.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Föregående artikel Industrikritik mot Tegnells nya vaccinutredning
Nästa artikel Forskare hoppas på många svar om patientsäkerhet