Trots att det går att bota bakteriell hjärnhinneinflammation med antibiotika, får drabbade barn ofta bestående nedsättningar av hjärnans funktioner. Det visar en ny studie från Karolinska institutet som har publicerats i Jama network open.
Bakom studien står docent Federico Iovino, Institutionen för neurovetenskap, och hans medarbetare. Forskarna kartlägger långtidseffekterna av bakterieorsakad hjärnhinneinflammation och söker läkemedel som kan förebygga dessa skador.
– Om ett treårigt barn får en försämrad kognition, en motorisk funktionsnedsättning, en försämrad eller förlorad syn, eller hörsel så har det stor påverkan, säger Federico Iovino i ett pressmeddelande.
– Det här handlar om livslånga funktionsnedsättningar som blir en stor börda både för individen och för samhället eftersom de drabbade behöver stöd från sjukvården resten av livet.
Kartlägger bakteriell hjärnhinneinflammation
I den aktuella studien analyserade forskarna data från det svenska kvalitetsregistret över bakteriell hjärnhinneinflammation. De använda data om drygt 3 500 personer som drabbades av en sådan infektion som barn.
Forskarna jämförde dem med över 32 000 kontrollpersoner i den allmänna befolkningen. Uppföljningstiden var i genomsnitt 23 år.
Resultatet visar att neurologiska funktionsnedsättningar genomgående är mycket vanligare bland dem som hade hjärnhinneinflammation som barn. Exempel på sådana funktionsnedsättningar är kognitiv nedsättning, krampanfall, syn- eller hörselrubbningar, motoriska problem och beteendestörningar.
Utvecklar nya läkemedel
Ungefär en av tre som drabbats av bakterieorsakad hjärnhinneinflammation hade minst en neurologisk funktionsnedsättning jämfört med en av tio i kontrollgruppen.
– Detta visar att även om den bakteriella infektionen är botad så är det många som lider av neurologiska funktionsnedsättningar efteråt, säger Federico Iovino.
Han och hans medarbetare går nu vidare för att försöka förbättra framtidsutsikterna för barn med den svåra infektionen.
– Vi försöker utveckla behandlingar som kan skydda nervcellerna i hjärnan under det tidsfönster på några dagar som det tar för antibiotika att få full effekt.
– Vi har nu mycket lovande data från mänskliga nervceller och ska precis gå in i en preklinisk fas med djurmodeller. Så småningom hoppas vi kunna presentera detta i kliniken, säger Federico Iovino.
Forskningen finansierades av läkemedelsföretaget Merck & Co (i Sverige MSD).
