Inför kommande kriser behöver det utses 300 beredskapsapotek. Det skriver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i sitt förslag till regeringen.
Men TLV vill också stärka krisberedskapen hos hela apoteksmarknaden. Samverkan mellan apoteken och inblandade myndigheter ska ske på högre nationell nivå, enligt myndigheten.
Myndigheten vill stärka grundberedskapen hos alla apotek med syftet att göra dem mer robusta inför kriser.
– Det vi nu föreslår är åtgärder för att relativt snabbt öka den grundläggande beredskapen. Vi har förhoppning om att apoteksbranschen ställer sig bakom förslagen och vill bidra i beredskapsarbetet, säger Gunilla Rönnholm, enhetschef på myndigheten i ett pressmeddelande.
En bred nationell samverkan ger möjlighet att ta vara på kunskaper och erfarenheter och förtydliga roller, ansvar och kommunikationsvägar, enligt förslaget.
Apoteksföreningen positiv
Apoteksföreningens VD Johan Wallér är positiv till att förslaget så tydligt innefattar hela apoteksmarknaden.
– Det är bra att man ser att apoteken har en viktig roll, att vi är samhällsviktiga. Vi tycker också att det är viktigt att alla inblandade är med och pratar med varandra för att höja beredskapen.
Läkemedelsverket föreslås leda och utveckla den aktörsgemensamma samverkan på nationell nivå. Förutom apoteken bör totalförsvaret också ingå i samverkansgruppen, anser TLV.
Länsstyrelserna ska leda samverkan med de som har beredskapsapotek inom respektive civilområde.
Apotek behöver ha läkemedel
Men hela samhället behöver ökad beredskap, poängterar Johan Wallér.
Behovet gäller inte bara apotek, utan exempelvis säkra transporter, stabila digitala system och tillgång till läkemedel.
– Det finns ingen quick fix när det gäller läkemedelsförsörjningen. Det handlar om hela systemet. Vad ska apoteken göra om de inte har läkemedel? säger Johan Wallér.
En rad förändrade förslag
TLV:s nya rapport innehåller flera ändrade förslag jämfört med tidigare utredningar om vården och apotekens beredskap.
Åsa Kullgrens utredning som kom 2021 fick skarp kritik av de närmast berörda aktörerna.
Exempelvis föreslog Åsa Kullgren 600 till 700 beredskapsapotek. Men Apotekarsocieteten invände att det inte behövs så många beredskapsapotek, utan att det räcker med 300 större öppenvårdsapotek.
TLV går på den linjen och föreslår just 300 beredskapsapotek. Dessa är tänkta att verka vid kriser i fredstid och i krig. Beredskapsapoteken ska vara förberedda för situationer då tillgången till läkemedel eller personal är knappa och behöver prioriteras.
Vill ha beredskapsapotek snabbt
TLV dimensionerar sitt förslag om 300 beredskapsapotek utifrån en princip om ett beredskapsapotek i varje län och att resten sedan fördelas utifrån länens befolkningsmängd.
Inte bara fysiska apotek utan även e-handelsapotek ska kunna vara beredskapsapotek.
Myndigheten vill se en snabb start. Förberedelserna för en upphandling av strategiskt placerade beredskapsapotek föreslås starta redan i år.
Enligt TLV:s förslag till tidsplan sker själva upphandlingen under 2025 och början på 2026.
Beredskapsapoteken får statlig ersättning för sitt uppdrag, enligt förslaget.
Vill upphandla beredskapsapotek
Enligt tidigare förslag skulle statligt ägda Apoteket AB ansvara för beredskapsapoteken.
Det väckte stark kritik från flera centrala aktörer. Både Sveriges farmaceuter och Apoteksföreningen framhöll exempelvis att det bland annat riskerar att snedvrida konkurrensen.
Nu förespråkar TLV istället upphandling av beredskapsapotek, vilket alltså går emot den tidigare utredningens förslag.
– Det är väl rimligt med ett upphandlingsförfarande, tycker Apoteksföreningens Johan Wallér.
TLV framför flera skäl till varför de föredrar en upphandlingsmodell.
Om flera apoteksaktörer har beredskapsapotek kan systemet bli mindre sårbart, tror TLV.
– Vår utredning har visat att fördelarna med upphandling överväger, vilket gör att det är värt att gå vidare för att ta fram ett upphandlingsunderlag utifrån de krav som vi ser är aktuella på kort sikt, säger myndighetens Gunilla Rönnholm.
Vill ha täckning i hela landet
Även TLV framför konkurrensen på marknaden som ett skäl för upphandling av beredskapsapotek. Om Apoteket AB får monopol på beredskapsapotek skulle det också kunna kritiseras av EU.
TLV framhåller också att de fyra största apotekskedjornas har olika stark närvaro i olika delar av landet. Om en apotekskedja ensam ansvarar för beredskapsapoteken blir systemet mer sårbart.
Kronans apotek har störst utbredning med apotek i 72 procent av landets kommuner.
Apoteket AB finns i 62 procent av kommunerna, men saknar fysiska apotek i vissa kommuner i Norrland.
– För oss har det varit viktigt att apoteken ska vara väl spridda över landet, att allmänheten ska ha apoteksservice inom rimligt avstånd och att vi ska kunna få systemet på plats så snart som möjligt, säger TLV:s Gunilla Rönnholm i pressmeddelandet.
Apoteket AB ska ha tydlig beredskap
Däremot föreslår TLV att Apoteket AB ska ha en ”tydlig beredskapsinriktning”. Detta förändrade ägardirektiv ska sättas på pränt redan i år.
Sedan följer staten upp hur det går för Apoteket AB. För andra apotek är beredskapsarbetet frivilligt.
TLV skriver dock sitt pressmeddelande att de förväntar sig att alla aktörer är med och bidrar.
Staten ska också få bestämma att apotek är skyldiga att ha öppet i extrema situationer, för att säkra sjukvårdens och befolkningens behov av läkemedel.
Då måste det till en lagändring. TLV vill att den genomförs under 2025 eller början av 2026.
Vill utreda upphandling
TLV understryker att de vill ha en snar start av beredskapsapoteken.
Myndigheten föreslår att apoteksaktörer med beredskapsapotek till en början ska kontinutitetsplanera och förbereda utbildningar och övningar. De ska också samverka i totalförsvarsplanering på högre regional nivå.
TLV vill ha regeringens uppdrag att ta fram upphandlingsunderlag för vad som ska krävas för att få ha beredskapsapotek.
Krävs robust ekonomi
TLV föreslår att obligatoriska krav på beredskapsapotek är att innehavaren har tillstånd från Läkemedelsverkets att bedriva öppenvårdsapotek. Det är också nödvändigt att tillståndsinnehavaren är ekonomiskt robust, tycker myndigheten.
Beredskapsapoteket ska också ha lokaler där de inte är beroende av andra aktörers beslut om öppethållande. Ett annat tänkbart alternativ är att beredskapsapoteket ligger i anslutning till annan vård.
Faktorer myndigheten tycker ska öka ansökande apoteks chans att få bli beredskapsapotek är om de expedierat många recept föregående år. Likaså om det är långt till andra ansökande apotek.
Om apoteket har ett annat expeditionssystem än andra apotek i närheten är det också positivt.
Vill ha stegvis utveckling
TLV understryker att utvecklingen av beredskapen bör ske stegvis. På så sätt kan man gemensamt se vad som behövs. Myndigheten föreslår därför att avtalstiden till en början inte ska vara mer än tre år.
Reservelverk, systemtekniska säkerhetslösningar och fysiskt robusta lokaler är annat TLV nämner kan öka beredskapsapotekens förmåga.
Apoteksföreningens Johan Wallér vänder på kravställandet.
– Som jag ser det handlar det om att ge apoteken bättre förutsättningar att göra sitt jobb i en extrem kris, som krig. Det handlar exempelvis om att det ska finnas elektricitet, tillgång till läkemedel, beredskapspersonal vid behov och ett stabilt nationellt IT-system.
