Var tionde patient på svenska akutsjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Det är uppskattningsvis 75 000 patienter per år, enligt Folkhälsomyndighetens uppskattning.
Med en vårdrelaterad infektion menas en infektion som en person får när den ligger på sjukhus eller i samband med övrig vård och omsorg.
Mer än var tredje patient behandlas med antibiotika. Hälften av dem har antibiotika som ökar risken för antibiotikaresistenta bakterier.
De dystra resultaten kommer från en mätning som gjorts på 54 svenska akutsjukhus i landets alla regioner, som Folkhälsomyndigheten presenterar idag.
Vårdrelaterade infektioner på sjukhus
Undersökningen visar att de vanligaste vårdrelaterade infektionerna är lunginflammation eller nedre luftvägsinfektioner, infektioner efter operationer samt urinvägsinfektioner.
– Förutom mänskligt lidande bidrar vårdrelaterade infektioner till antibiotikaresistens och en ökning av antalet vårddagar. Genom att förebygga infektionerna ökar man patientsäkerheten och minskar trycket på vårdplatser, säger Stephan Stenmark, utredare och infektionsläkare vid Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Fyra av fem infektioner uppstår under tiden patienten ligger på sjukhus, skriver myndigheten i rapporten. På länsdelssjukhusen har en tredjedel av patienterna smittats i kommunal vård och omsorg.
Faktorer som ökar risken för en vårdrelaterad infektion är urinvägskateter, central venkateter, intubering och kirurgi.
Vårdrelaterade infektioner kan undvikas
Mellan hälften och var tredje vårdrelaterad infektion går att undvika. Det visar tidigare studier.
Var tredje patient behandlas med antibiotika, visar undersökningen.
Drygt varannan patient får behandling med så kallade bredspektrumantibiotika, visar mätningen. Den här typen av antibiotika har effekt mot flera bakterietyper.
Men de ökar också förekomsten av antibiotikaresistens i högre grad än så kallade smalspektrumantibiotika som biter på färre slags bakterier.
Ökningen av multiresistenta bakterier ökar brant både globalt och i Sverige, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat. Användningen av antibiotika minskar alltför sakta.
Läkare behöver följa riktlinjer bättre
Sjukvården behöver intensifiera sitt arbete med att förebygga de vårdrelaterade infektionerna, anser Folkhälsomyndigheten.
Läkarna behöver också öka följsamheten till rekommendationerna för antibiotikabehandling.
Myndigheten nämner särskilt att riktlinjerna behöver följas bättre vid antibiotikabehandling av urinvägsinfektion, lunginflammation och inför kirurgi.
– Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens är nära sammanlänkade och därför behöver det förebyggande arbetet bli mer effektivt. Läkarna behöver också bli ännu bättre på att optimera antibiotikaanvändningen, säger Stephan Stenmark.
Sjukhusen är överbelagda
Flera sjukhus har inte de rekommenderade personalresurserna för vårdhygien och Stramaarbete för ansvarsfull användning av antibiotika, enligt Folkhälsomyndigheten.
Dessutom är sjukhusen hårt belastade. En tredjedel av sjukhusen hade en beläggningsgrad på över 100 procent vid tiden för mätningen.
Folkhälsomyndigheten anser att akutsjukhusen behöver förbättra sin organisation.
Mätningen görs vart femte år
Det är den Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) initierar de så kallade punktprevalensmätningarna som undersöker hur vanligt det är med vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på akutsjukhus.
Mätningarna i EU och EEA-länderna görs vart femte år. Information samlas in från patientjournaler vid ett givet tillfälle.
Mätningarna på de 54 svenska sjukhusen gjordes i april och maj i år och omfattar 13 588 patienter.
