Fusk vid förskrivning av vissa läkemedel kostar samhället stora belopp i felaktigt utbetalda läkemedelssubventioner. Och varken statliga tillsynsmyndigheter eller regionerna har tillräckliga möjligheter att komma åt fusket.
Det konstaterar Riksrevisionen i sin nya granskningsrapport om statens styrning och tillsyn av läkemedelsförskrivningen.
Granskade fusk vid förskrivning av Ozempic
I sin granskning har Riksrevisionen tittat närmare på några läkemedel där det finns ett omtalat fusk med subventionsreglerna. Det gäller bland annat diabetesläkemedlet Ozempic (semaglutid) som blivit välkänt för att det även är effektivt för viktminskning.
Ozempic ingår, som Läkemedelsvärlden rapporterat, i läkemedelsförmånen enbart när det används för behandling av diabetes typ 2. Detta är en så kallad förmånsbegränsning och innebär att patienter som får recept på läkemedlet för att gå ned i vikt ska betala hela kostnaden själva.
För närvarande gör dessutom den stora bristen på detta läkemedel att Läkemedelsverket gått ut med en uppmaning till läkarna att bara skriva ut diabetesläkemedel mot diabetes och inte för viktminskning.
Intygar felaktigt på receptet
Men trots allt detta sker en omfattande förskrivning av Ozempic i Sverige till personer som vill gå ned i vikt men inte har diabetes. Och Riksrevisionens granskning visar att det dessutom finns läkare som felaktigt skriver ut Ozempic med subvention även när det används som bantningsmedel.
Genom att kryssa i subventionsrutan på receptet intygar förskrivaren att patienten har diabetes typ 2 och uppfyller kriterierna i subventionsbegränsningen.
– Men det förekommer att man intygar detta felaktigt, säger Riksrevisionens Gabriella Sjögren Lindquist, projektledare för granskningen, till Läkemedelsvärlden.
Förmånskostnad för Ozempic ökar snabbt
Samhällets kostnader för att subventionera behandling med Ozempic (semaglutid) har ökat kraftigt sedan början av 2020. Då låg den på drygt tio miljoner kronor i månaden. Men i början av 2023 var förmånskostnaden för detta läkemedel uppe i omkring 60 miljoner kronor i månaden.
Riksrevisionen specialgranskade förskrivningen under november och december 2022. Man utgick från förmånsbeslutet. Där står det att läkemedel med semaglutid ingår i läkemedelsförmånen endast för diabetes och då bara om patienten först har prövat diabetesläkemedel med metformin, sulfonureider eller insulin.
Men 16 procent av dem som hämtade ut semaglutid på apotek under november-december i fjol hade inte tidigare hämtat ut något sådant annat diabetesläkemedel.
– Det innebär att felaktig förskrivning med subvention av semaglutid kostade samhället omkring 20 miljoner kronor under dessa två månader, säger Gabriella Sjögren Lindquist.
Saknar tillsynsverktyg
Riksrevisionen lyfter även fram ett flertal andra läkemedel där det finns en liknande problematik kring förskrivningen.
Däribland narkotikaklassade läkemedel, tillväxthormoner (som kan användas för dopning) och nervgiftet botulinumtoxin, botox, som inte bara används mot vissa sjukdomstillstånd utan även för skönhetsbehandlingar.
Men tillsynsmyndigheterna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, saknar i dag tillräckliga lagliga möjligheter att effektivt kunna stoppa fusk vid förskrivning av läkemedel, konstaterar Riksrevisionen.
– Det är förvånande, säger Gabriella Sjögren Lindquist.
Inte heller regionerna har de möjligheter som behövs för att komma åt fusket.
Långa handläggningstider förvärrar
IVO får till exempel inte använda befintliga registeruppgifter för att söka efter läkare och andra som felaktigt skriver ut narkotikaklassade läkemedel eller andra åtråvärda preparat.
Och TLV har inte har tillgång till journaler och andra uppgifter om enskilda vårdgivares förskrivningar som är nödvändiga för en effektiv tillsyn.
Situationen förvärras, framhåller Riksrevisionen, av att IVO har mycket långa handläggningstider för sina tillsynsärenden. De ligger i genomsnitt på över ett år.
De allvarligaste ärendena går vidare till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som har lika lång handläggningstid som IVO. Det gör att den felaktiga förskrivningen kan pågå i flera år.
– Detta strider enligt vår bedömning mot förvaltningslagens krav på skyndsam handläggning, säger Gabriella Sjögren Lindquist.
Även regionerna saknar verktyg
Inte heller regionerna har tillräckliga vapen mot fusk vid förskrivning av läkemedel med subvention.
Regionerna har i flera fall prövat att dra in de så kallade arbetsplatskoderna, som vårdgivare behöver ha för att förskriva läkemedel inom läkemedelsförmånerna.
Men när vårdgivarna överklagat till Socialstyrelsen har de ofta fått tillbaka arbetsplatskoden.
Rekommenderar bättre tillsyn
Tydligare regelverk om arbetsplatskoderna är därför en av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar i sin granskningsrapport.
Dessutom rekommenderar myndigheten regeringen en rad andra förbättringar av tillsynen (se faktaruta).
Riksrevisionen skickar sina granskningsrapporter till riksdagen som kan föra dem vidare till regeringen. Riksrevisionen följer sedan upp vad som har hänt med rekommendationerna, först efter ett och sedan efter fem år.
