Kommer kvinnor i Sverige inom bara några år att slippa risken att drabbas av cancer i livmoderhalsen?
Det hoppas och tror Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet. Han har forskat i många år om denna cancerform och de cancerframkallande varianter av humant papillomvirus, hpv, som är orsaken.
Nu leder han den forskningsstudie som ska utvärdera det pågående så kallade utrotningsprojektet. Forskarnas hypotes är att det går att snabba på utrotningen av livmoderhalscancer rejält genom att systematiskt erbjuda hpv-vaccin och hpv-screening för kvinnor som är födda 1994-1999.
– Just nu vaccineras omkring 200 kvinnor om dagen runt om i landet. Det är ganska bra! säger han till Läkemedelsvärlden.
Global utrotningsstrategi
I stort sett all cancer i livmoderhalsen orsakas av hpv som är en mycket vanlig, sexuellt överförbar infektion.
Världshälsoorganisationen, WHO, har lanserat en global strategi mot livmoderhalscancer. Den siktar på att utrota sjukdomen. WHO definierar utrotning som fyra eller färre nya fall per 100 000 kvinnor och år.
För att nå dit ska vissa delmål nås till år 2030. Ett mål är att 90 procent av alla kvinnor ska ha fått hpv-vaccin när de är 15 år.
Vill få bort sjukdomen i närtid
I Sverige erbjuds alla flickor sedan hpv-vaccin inom skolvaccinationsprogrammet. Sedan 2020 får även pojkar samma erbjudande.
Bland kvinnor som är födda under åren 1994-1999 är det dock relativt få som vaccinerat sig mot hpv. Och de som gjort det fick då det äldre vaccinet som bara skyddar mot fyra cancerframkallande hpv-varianter, medan det nyare vaccinet är niovalent – skyddar mot nio varianter.
Därför menar experter att insatser till just dessa årskullar av kvinnor bör vara ett mycket effektivt verktyg för att snabbare bli av med sjukdomen.
– Eftersom livmoderhalscancer går att utrota känns det viktigt att vi inte låter den få förekomma längre. Vi vill se att sjukdomen försvinner i närtid och med den fantastiska uppslutning vi nu har från hela landet så tror jag att det är möjligt, säger Joakim Dillner.
Beslut i samtliga regioner
Riksdagen gjorde 2021 ett så kallat tillkännagivande om att Sverige bör skynda på utrotningen av livmoderhalscancer. Senare samma år rekommenderade Sveriges kommuner och regioner, SKR, som Läkemedelsvärlden rapporterade samtliga regioner att medverka i detta.
Rekommendationen var att erbjuda alla kvinnor födda 1994-1999 gratis niovalent hpv-vaccin samt hpv-test.
Region Stockholm satte i gång direkt för egna pengar. Senare sköt staten till pengar för vaccinationsinsatsen och den ena regionen efter den andra fattade beslut om att vara med i projektet.
– Nu har vi fått beslut i samtliga 21 regioner och det är nog ganska sällsynt när det gäller den här typen av satsningar, säger Joakim Dillner.
Vaccintäckningen varierar
Sist ut att börja med den så kallade catch-up-vaccineringen var Region Blekinge som startade i augusti i år. På en interaktiv karta på webbplatsen www.cancercentrum.se går det att se hur stor andel av kvinnorna i den aktuella åldersgruppen som respektive region hunnit vaccinera.
Vaccintäckningen varierar för närvarande mellan 7,2 och 41,1 procent.
I genomsnitt ligger den på runt 40 procent av de drygt 356 000 kvinnorna i målgruppen.
Håller hypotesen?
Målet är att nå upp till en jämn, minst 70-procentig vaccintäckning till slutet av 2024.
– Det är den nivå som behövs för att smittan ska krascha. Vi vill uppnå så hög grad av immunitet att vi får stopp på cirkulationen av de cancerframkallande virusvarianterna.
Om planeringen håller ska Joakim Dillner och hans forskarkollegor sedan efter tre år, 2027, kunna berätta om deras hypotes håller. Då kan de ha resultat som visar om vaccinationssatsningen verkligen stoppar cirkulationen av cancerframkallande hpv.
– Det tog lite längre tid att få i gång vaccineringen i hela landet än vi tänkte från början. Men jag bedömer att det fortfarande är möjligt för oss att bli klara med studien till 2027, säger Joakim Dillner.
Varierande intresse hos kvinnorna
Han berättar att regionerna ofta får lägga en hel del arbete på att få de unga kvinnorna att komma till vaccinations- och testmottagningarna.
– Först brukar det vara ungefär tio procent som verkligen hänger på låset och kommer så fort de bara får möjlighet. De har kanske tyckt att det var dyrt att vaccinera sig förut, men kommer genast när det blir gratis.
– Sedan är det ytterligare mellan 10 och 40 procent som kommer när de får ett utskick med en inbjudan. Övriga är ofta inte så högt motiverade och dem får man jobba för att nå.
– Det kan till exempel handla om att skicka påminnelser och att erbjuda vaccinering på platser där man ändå är. Bland de mottagningar som har bäst statistik i Västra Götaland är den som finns i shoppingcentret Nordstan.
Nästa steg
När skolvaccineringen och den pågående extravaccineringen fått stopp på viruscirkulationen kommer det att vara dags för nästa steg i att bekämpa livmoderhalscancer.
Då kommer Nationella kvalitetsregistret för cervixprevention att samordna olika insatser för att hitta de kvinnor som redan hunnit bli smittade av hpv.
Vården ska sedan följa upp de som vid provtagning visar sig vara hpv-positiva. I många fall läker infektionen ut av sig själv, men den kan också orsaka cellförändringar och så småningom cancer.
Med tidig behandling minskar man den risken.
Skolvaccinationer måste fortsätta
Om allt går som planerat kommer cancer i livmoderhalsen inom inte alltför många år att vara så sällsynt att man kan tala om att den är utrotad.
Det betyder dock inte att vi kan sluta hpv-vaccinera flickor och pojkar i skolan, framhåller Joakim Dillner.
– Nej, de vaccinationerna kan vi inte ta bort eftersom det finns fler länder i världen än Sverige. Rätt många länder kommer att ha väldigt svårt att stoppa hpv och det betyder att vi behöver fortsätta skydda oss mot viruset.
Screening skulle kunna upphöra
Däremot kommer vi på sikt förhoppningsvis inte att behöva något screeningprogram mot livmoderhalscancer längre.
– Om infektionen och cancersjukdomen inte finns längre, ska vi givetvis inte fortsätta att screena för dem.