En ny antikroppsterapi mot covid-19 kan bli ett värdefullt tillskott till behandlingsarsenalen mot covid-19.
Det framhåller infektionsspecialisten Lars-Magnus Andersson när Läkemedelsvärlden frågar hur behandlingsmöjligheterna mot covid-19 ser ut inför en eventuell smittökning i vinter.
– Läget är förhållandevis gott. Det finns också några nya behandlingar som är på väg och som vi hoppas på, säger han.
Antikroppar har blivit verkningslösa
De antivirala covid-19-läkemedlen Veklury (remdesivir) och Paxlovid (nirmatrelvir/ritonavir) har fortfarande effekt även mot de nya, alltmer muterade virusvarianter som nu är aktuella. Detta har Läkemedelsvärlden, i fråga om Paxlovid, nyligen belyst.
Men beträffande antikroppsläkemedlen, en annan läkemedelstyp som tidigare var ett värdefullt komplement, är läget sämre. Det beror på att fortlöpande mutationer har gjort covidviruset resistent så att tidigare antikroppsläkemedel blivit verkningslösa.
Detta gäller dock enligt Astrazeneca inte företagets nya läkemedelskandidat, kallad AZD5156.
Till skillnad från befintliga antikroppsläkemedel verkar den nya läkemedelskandidaten, som Läkemedelsvärlden rapporterat, kunna skydda mot alla hittills kända varianter av viruset. Alltså även de olika undervarianter av omikron som nu dominerar.
Testar ny antikroppsterapi mot covid-19
Astrazeneca genomför för närvarande en klinisk fas I/III-studie av AZD5156. Det ska ske på många olika kliniker i USA, Storbritannien, Asien och i EU, bland annat i vårt land. Studien har redan startat i flera länder, men ännu inte i Sverige.
Forskarna undersöker läkemedelskandidatens säkerhet och effekt hos personer från tolv års ålder och uppåt. Studiedeltagarna är personer med kraftigt nedtryckt immunförsvar.
Nedtryckt immunförsvar kan bland annat vara en följd av en allogen benmärgstransplantation eller av läkemedel riktade mot kroppens B-celler, exempelvis MS-läkemedlet rituximab.
Långvarigt skydd
Till skillnad från de flesta i befolkningen löper personer utan fungerande immunförsvar fortfarande risk att bli allvarligt sjuka av covid-19. Och de får ofta sämre skyddseffekt än andra av vacciner.
Tanken är därför att de ska kunna få det nya antikroppsläkemedlet i förebyggande syfte för att slippa insjukna. En injektion väntas kunna skydda mot covid-19 i sex månader.
– De här personerna är ofta väldigt oroliga att bli smittade. Det hade känts tryggt om vi kunde ge en sådan här förebyggande antikropp, säger Lars-Magnus Andersson.
Han är verksamhetschef och överläkare vid infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och tidigare ordförande i Svenska infektionsläkarföreningen.
Påfyllnadsdoser det viktigaste
Lars-Magnus Andersson har sedan pandemins start 2020 följt covid-19-infektionens och behandlingarnas utveckling på nära håll. Både i sin kliniska vardag och som ordförande i infektionsläkarföreningen. Där samordnar han också arbetet med att hålla det nationella vårdprogrammet för covid-19 uppdaterat.
Framför oss ligger en vinter då många tror att covidspridningen kommer att öka. Lars-Magnus Andersson anser att covid-19-vaccinerna fortfarande är det bästa verktyget för att dämpa effekterna av smittan:
– Vi vet ju inte ännu hur det blir i vinter. Men det allra viktigaste man just nu kan göra för att förhindra att många drabbas av svår covid-19 är att alla i riskgrupperna erbjuds boosterdoser av covid-19-vaccinet.
Effektiva läkemedel behövs
Även effektiv läkemedelsbehandling behöver dock, framhåller han, finnas för dem som riskerar att bli allvarligt sjuka.
De godkända covidläkemedel som vården i Sverige för närvarande använder är intravenöst Veklury och tablettbehandlingen Paxlovid. De är antivirala läkemedel som ska ges tidigt i sjukdomsförloppet och kan göra förloppet lindrigare.
Forskning och erfarenhet visar att de, till skillnad från antikroppsläkemedlen, hittills behåller sin effekt trots virusets förändringar. Ett problem är dock att de befintliga antiviralerna inte är helt enkla att använda.
Ny antiviral tablett i pipeline
Paxlovid interagerar i hög grad med andra läkemedel. Det gör att risken för skadliga interaktioner med andra vanliga läkemedel är stor.
– Bortsett från interaktionerna är det ett bra läkemedel. Men den risken gör att vi ibland måste avstå från behandling hos dem som verkligen skulle behöva den, till exempel äldre som har många andra läkemedel, säger Lars-Magnus Andersson.
Även Veklury har sina begränsningar eftersom det måste ges som infusion.
Därför behöver det, menar Lars-Magnus Andersson, förutom ny antikroppsterapi mot covid-19 också komma fler antivirala behandlingar.
Kan bli viktigt komplement
En läkemedelskandidat som han tycker är intressant är en släkting till Veklury, remdesivir i tablettform.
Den är under utveckling och Lars-Magnus Andersson hoppas att vården så småningom kan få tillgång till denna behandling:
– Peroralt remdesivir skulle kunna spela en positiv roll som komplement till Paxlovid när det inte går att använda på grund av risken för interaktioner.
