DEBATT. Under coronapandemin kraftsamlade vården, företag och samhället. Tillsammans lyckades en rad aktörer genomföra den mest framgångsrika vaccinationsinsats som skett i nutid.
Nu är det dags för Sverige att ta lärdomarna från pandemin och utveckla en tydlig vaccinationsplan som bidrar till att undvika onödig sjukdom och lidande. Vi föreslår att mer skyndsamma processer skapas för utveckling av vaccinationsprogram och finansiering av nya vacciner, så att så många som möjligt ska få lika möjlighet att skydda sig mot sjukdom.
Därutöver föreslår vi att det nationella vaccinationsregistret utökas till att omfatta alla vaccinationer.
Visade politisk handlingskraft
De vacciner som togs fram under covid-19-pandemin uppdateras och fortsätter att skydda mot svår sjukdom och minska belastningen på sjukvården.
När dessa vacciner började användas, visade våra beslutsfattare politisk handlingskraft genom att genomföra en skyndsam lagändring som möjliggjorde att alla covid-19 vaccinationer registrerades i ett nationellt vaccinationsregister.
Registreringen möjliggjorde de så kallade covidbevisen från E-hälsomyndigheten, samtidigt som den nationella vaccinationsinsatsen kunde följas i realtid via registret. Uppgifterna i vaccinationsregistret skapade även förutsättningar att utvärdera vaccinernas säkerhet och effektivitet i klinisk praxis.
Utöka vaccinationsregistret!
Registret och covidbevisen tydliggjorde samhällets och individens behov av en sammanhållen digital bild av nationella vaccinationer. Därför bör vaccinationsregistret utökas till att inte bara omfatta vacciner i nationella vaccinationsprogram och covid-19 – utan alla vaccinationer.
Det skulle gynna den enskilda individen, vården, forskning och vårt nationella smittskyddsarbete. Registret skulle kunna fungera som grund för ett digitalt vaccinkort, en livslång källa till personlig vaccinationsinformation online.
För att skapa ett digitalt vaccinkort som kan användas av alla i Sverige, krävs det återigen politisk handlingskraft och förändringar i nuvarande lagstiftning.
När regeringen nu avsätter 77 miljoner kronor under 2024 för att skapa en nationell digital infrastruktur för sjukvården hoppas vi därför att en del av satsningen används till att utveckla ett digitalt vaccinkort, ett heltäckande vaccinationsregister och inkludering av vaccin i den nationella läkemedelslistan.
Nya viktiga vacciner: Det tar för lång tid
Idag gör flera läkemedelsföretag stora forskningsinvesteringar inom vaccinområdet. Det betyder att det kan komma ett flertal nya vaccin som kan skydda mot sjukdom och därmed minska lidande och avlasta vården.
För att nya vacciner ska kunna hjälpa till att skydda individer och samhället krävs att utvärdering, finansiering och implementering sker omedelbart. Varför vänta?
Vacciner godkänns efter omfattande kliniska prövningar och en tydligt tidsatt granskningsprocess av läkemedelsmyndigheter. Efter ett europeiskt marknadsgodkännande kan vaccinet bli tillgängligt även i Sverige, men det betyder inte att det per automatik finns ett finansieringsbeslut eller en rekommendation om användning.
Ett beslut om huruvida ett vaccin bör ingå i ett svenskt vaccinationsprogram behöver tas separat. Tills detta sker, finns vaccinerna endast tillgängliga för de som kan och vill betala ur egen ficka.
RSV-vaccinerna aktuellt exempel
Nyligen har exempelvis vacciner mot det vanligt förekommande RS-viruset (RSV) godkänts i EU och även fått rekommendation av Folkhälsomyndigheten för personer över 75 år och personer över 60 år i riskgrupp.
RSV är ett virus som främst drabbar de minsta barnen och äldre vuxna. Med två tuffa RSV-säsonger bakom oss, är det tydligt att den här typen av vaccin har stor potential att både minska lidande för den enskilda individen och frigöra viktiga resurser inom vården.
Men vaccinet mot RS-virus är nytt, beslut om finansiering saknas och vaccinet ingår än så länge inte i något nationellt vaccinationsprogram.
För att nå en jämlik vård i Sverige, är det viktigt att alla får samma förutsättningar för vaccination och möjlighet att skydda sig mot sjukdomar.
Vi föreslår därför förbättrade och tidsatta processer för rekommendation, finansiering av vaccin samt beslut om vaccinationsprogram – så att alla som rekommenderas ett vaccin får lika möjlighet till att vaccinera sig.
Möjliggör snabbt och jämlikt skydd
En genomlysning visar att processerna kring finansiering och rekommendation av vaccin kan ta många år, med covid-19 undantaget. Det tog till exempel sex år från det att Folkhälsomyndigheten lämnat förslag om pneumokockvaccinationsprogram för äldre och riskgrupper innan programmet till slut startade 2022.
I Storbritannien infördes vaccination av gravida för att skydda nyfödda mot kikhosta redan 2012, men i Sverige dröjde det till 2022 innan en rekommendation om vaccination av gravida fanns på plats.
Nu behöver beslutsfattare visa att handlingskraft finns även utan en pandemi. När nya viktiga vacciner blir tillgängliga, behövs det skyndsamma processer så att de som behöver vaccinerna mest kan få ett snabbt skydd via nationella vaccinationsprogram – samt få möjlighet att följa upp sin vaccinationshistorik via ett personligt och digitalt vaccinkort.
