Epilepsiläkemedel är enligt beslut från Läkemedelsverket inte utbytbara mot varandra även om de är synonymläkemedel. Men läkemedelsbristerna får nu en expertkommitté i Region Stockholm att gå emot denna rekommendation.
– Det är en avvägning. Men vi anser att risken för att patienten drabbas av fler anfall är ännu större om man står helt utan behandling, säger Karin Wirdefeldt som är adjungerad professor och överläkare i neurologi vid Karolinska universitetssjukhuset.
Växande brist på epilepsiläkemedel
Karin Wirdefeldt är ordförande i en expertkommitté om nervsystemets sjukdomar, knuten till Region Stockholms läkemedelskommitté.
Expertkommittén kom nyligen med ett utlåtande om hur vård och apotek bör agera för att minska konsekvenserna av bristen på epilepsiläkemedel.
– Den här frågan har blivit alltmer aktuell det senaste året i takt med att bristen på epilepsiläkemedel förvärrats, säger Karin Wirdefeldt.
Epilepsiläkemedel inte utbytbara
Utgångsläget är att Läkemedelsverket bedömt att epilepsiläkemedel inte ska stå med på den så kallade utbytbarhetslistan.
Det spelar därför ingen roll om två epilepsiläkemedel innehåller samma aktiva substans i samma dos. Om det ena läkemedlet står på receptet, får farmaceuten på apoteket inte byta till synonymläkemedlet om det första inte finns att tillgå.
Det hela är en försiktighetsåtgärd eftersom Läkemedelsverket anser att läkemedelsbyten kan öka risken för epilepsianfall.
Särskilt de äldre epilepsiläkemedlen fenytoin och karbamazepin har vad som kallas ett smalt terapeutiskt intervall. Det innebär att även mindre variationer av blodkoncentrationen av läkemedlet skulle kunna påverka patienten. Det kan in så fall leda till ökade biverkningar eller sämre anfallsförebyggande effekt.
Därför anser Läkemedelsverket att det är olämpligt att utan ny läkarkontakt byta ut ett epilepsiläkemedel mot ett synonymläkemedel.
Kan bli utan behandling
Om läkemedlet på receptet är restnoterat men det finns ett synonymläkemedel, så måste patienten eller apoteket därför ändå kontakta vården som då kan förskriva det andra läkemedlet i stället.
Risken är i det läget att patienten under en tid står utan läkemedel. Detta, påpekar expertkommittén, ökar också risken för epileptiska anfall.
– Eftersom forskningen på området är begränsad kan man på individnivå inte helt utesluta försämrad anfallskontroll vid byte till ett synonymläkemedel, säger Karin Wirdefeldt.
– Men risken för försämrad anfallskontroll är avsevärt mycket större om patienter med epilepsi under en tid inte har tillgång till läkemedel. Vi känner till fall där läkemedelsbrist lett till att patienter fått anfall som de annars sannolikt skulle ha sluppit.
Rekommenderar nytt arbetssätt
Det är detta som har fått expertgruppen för nervsystemets sjukdomar att rekommendera ett nytt arbetssätt i Region Stockholm ”som en anpassning till rådande situation”. Expertgruppen vill att läkaren ska ange på receptet att aktuellt läkemedel är utbytbart till synonymläkemedel med samma beredningsform.
Då kan farmaceuten på apoteket göra bytet utan att behöva få kontakt med vården, är tanken.
– Vi har sett att det här i viss mån görs redan i dag och hoppas att vår rekommendation ska få farmaceuterna att känna sig tryggare med att göra dessa byten.
Ska följa upp
Det pågår även diskussioner på nationell nivå mellan bland andra regionerna och Läkemedelsverket om bristsituationer kontra utbytbarhet.
Karin Wirdefeldt förklarar att expertgruppen följer dessa diskussioner.
– Men samtidigt vill vi försöka göra något regionalt och därför har vi kommit fram till den här rekommendationen som hittills mestadels mött positiva reaktioner, säger hon.
– Nu kommer vi att följa upp frågan noga och se vad vår rekommendation leder till.
