Miia Kivipelto är en av alla de forskare i världen envist letar efter metoder för att kunna förebygga Alzheimers sjukdom och annan demens. Eller åtminstone skjuta upp insjuknandet.
Hon leder ett internationellt forskarteam som nu testar en ny förebyggande strategi. Det handlar om en kombinationsterapi som består av både strukturerade livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling.
– Ingen har tidigare studerat en sådan kombinerad strategi. Det ska bli jättespännande, säger Miia Kivipelto till Läkemedelsvärlden.
Demensläkemedel heta nyheter
Alzheimers sjukdom och annan demens är ett växande folkhälsoproblem som på senare tid även blivit nyhetsmässigt hett. Anledningen är de nya dyra bromsläkemedel som är i antågande.
Ett högaktuellt exempel är lekanemab, den ursprungligen svenskutvecklad monoklonal antikroppen som har blivit godkänd mot Alzheimers sjukdom i USA och är under granskning för eventuellt godkännande i EU.
Nyligen blev den, som Läkemedelsvärlden rapporterade, godkänd i Japan.
“Kombinationer vägen framåt”
Liksom flera andra liknande nya läkemedel eller läkemedelskandidater minskar lekanemab onormala ansamlingar av proteinet amyloid i hjärnan. Därmed kan man fördröja den kognitiva försämringen hos patienter som får behandling tidigt i sjukdomsförloppet.
Men alla patienter svarar inte på behandlingen. En omdiskuterad fråga är också hur värdefullt det är för patienten med den i genomsnitt 27 procent lägre försämringstakten efter 18 månader.
– Läkemedel riktade mot en enda specifik mekanism i sjukdomsprocessen kommer antagligen inte att ensamma signifikant kunna påverka demenssjukdomen, menar Miia Kivipelto.
– Det handlar om en sjukdom som involverar många olika orsaksfaktorer och biologiska mekanismer. Därför behöver vi få fram kombinationsbehandlingar som riktas mot flera olika faktorer samtidigt. Det brådskar att utveckla effektiva sådana kombinationsterapier.
Fokus på livsstilen
Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet. Hon och hennes medarbetare har hittills fokuserat på forskning om något helt annat än läkemedel i kampen mot demens. De studerar i stället hur man kan förebygga demens med livsstilsförändringar.
Strategin bygger på kunskapen om våra levnadsvanors stora betydelse för demensrisken.
– Uppskattningsvis beror minst 40 procent av all demenssjuklighet på påverkbara faktorer i livsstilen eller miljön, framhåller Miia Kivipelto.
Ledde första stora livsstilsstudien
Hon ledde det som var världens första större randomiserade kontrollerade studie av livsstilsförändringar för att förebygga demens.
I denna kunde forskarna 2015 visa att det med livsstilsförändringar går att signifikant minska den kognitiva försämringen hos äldre med ökad risk för demens. Studien publicerades i Lancet.
Studien genomfördes i Finland och hade 1 260 deltagare i åldrarna 60-77 år. Deltagarna var personer med ökad risk för demens so randomiserades till antingen behandlingsgrupp eller kontrollgrupp.
Kontrollgruppen fick sedvanliga livsstilsråd medan behandlingsgruppen erbjöds ett strukturerat program med bland annat kostrådgivning, fysisk träning, kognitiv träning och stöd att kontrollera blodtryck och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Ändrad livsstil hjälpte minnet
Resultaten visade en rad signifikanta skillnader i hjärnhälsan till behandlingsgruppens fördel.
Under den två år långa uppföljningstiden var exempelvis risken att drabbas av försvagad minnes- och tankefunktion 31 procent högre i kontrollgruppen än i behandlingsgruppen.
Särskilt god nytta av livsstilsåtgärderna hade personer med en ärftligt ökad demensrisk på grund av att de var bärare av genvarianten ApoE4.
Modell för demensprevention
Studien hette The Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability. Det långa namnet förkortades till Fingers och studien gav många ringar på vattnet.
Den gav dels namn till den så kallade Finger-modellen för att förebygga kognitiv försämring.
Modellen bygger på strukturerade livsstilsförändringar på fem olika områden. Dessa områden är kost, fysisk aktivitet, mental stimulans, sociala aktiviteter samt kontroll över högt blodtryck, höga blodfetter och andra riskfaktorer för hjärta och kärl.
Mat som motar demens
Den kost som har visat sig minska demensrisken är den sorts mat som brukar kallas Medelhavsdieten. Basen är grönsaker, rotsaker, bär, frukt, fullkorn, nötter och fröer.
Fettet ska främst vara oljor. Man bör äta fisk och skaldjur flera gånger i veckan och även en del kyckling, ägg och mejeriprodukter.
Men vara sparsam med charkuteriprodukter, rött kött och sötsaker. Den hälsosammaste måltidsdrycken är, enligt Fingermodellen, vatten.
Tar nästa steg
Det finska Fingerprojektet blev också starten för det internationella forskningsnätverk som Miia Kivipelto i dag leder.
Det heter World-wide Fingers och samlar forskargrupper i för närvarande 61 länder. Forskarna i nätverket arbetar med kliniska prövningar av strukturerade livsstilsförändringar för att förhindra demens.
Men nu vill Miia Kivipelto och hennes medarbetare också pröva en ny strategi. De vill undersöka vad som händer om man lägger till behandling med ett läkemedel till Finger-modellen.
– På så vis skulle man kunna påverka ännu fler av alla de faktorer som kan bidra till demens och därigenom kanske få en ännu större förebyggande effekt, säger Miia Kivipelto.
Forskarna håller därför på att starta världens första studie av en kombinationsterapi med både livsstilsförändringar och läkemedel för att förebygga demens. De har börjat inkludera deltagare i studien som kommer att genomföras i Sverige, Finland och Storbritannien.
Ny användning för metformin
Det blir en tvåårig randomiserad, kontrollerad fas IIb-studie med sammanlagt 600 deltagare.
Det läkemedel forskarna valt att testa är det billiga och väl beprövade blodsockerreglerande diabetesläkemedlet metformin. Det av andra forskare identifierats som en möjlig läkemedelskandidat mot Alzheimers sjukdom.
Och det faktum att diabetes typ II är en riskfaktor för demens ger också ytterligare skäl att använda just detta läkemedel.
Deltagarna kommer att randomiseras till olika grupper. Kontrollgruppen får generell livsstilsrådgivning medan övriga erbjuds rådgivning och aktivitet enligt Fingermodellen.
Deltagarna i Fingergruppen kommer också att randomiseras till att antingen få metformin i olika doser eller placebo.
Vill göra samma sak med andra läkemedel
Miia Kivipelto hoppas att studien ska bli ett steg på vägen till ännu effektivare förebyggande behandling särskilt för personer med förhöjd demensrisk.
Dels genom att visa på eventuell nytta av kombinationen av livsstilsåtgärder och just metformin. Och dels genom att lägga grunden för motsvarande studier med andra läkemedel.
– Det finns en rad tänkbara fördelar med att kombinera läkemedel med livsstilsbehandling. En viktig fördel skulle kunna vara att man kan ge lägre doser av läkemedlet än man annars gör, säger hon.
Till de läkemedel hon gärna vill pröva att kombinera med Fingermodellen hör lekanemab och de andra nya antikropparna.
– Det vore mycket intressant. Vi har påbörjat diskussioner med läkemedelsföretagen.
