Bör patienter med nyupptäckt reumatoid artrit, ledgångsreumatism, få nyare, biologiska läkemedel som första linjens behandling? Resultat från en aktuell studie i Norden och Nederländerna tyder på att behandlingsriktlinjerna bör ändras i den riktningen.
Nya läkemedel ges först senare
Studien samordnades av forskare vid Karolinska institutet och följde sammanlagt 625 patienter från första diagnos av reumatoid artrit och närmare ett år framåt. Studien är publicerad i Annals of the rheumatic diseases.
I Europa och USA är standardbehandlingen av nydiagnostiserad reumatoid artrit fortfarande det cellhämmande läkemedlet metotrexat. Ofta i kombination med inflammationsdämpande kortison.
Sedan ganska länge finns nu även ett flertal så kallade biologiska läkemedel mot sjukdomen. De har hittills främst använts hos patienter som haft reumatoid artrit en tid och inte får tillräcklig hjälp av den först insatta behandlingen.
Diskussion pågår om reumatoid artrit
Men experter inom reumatologi har på senare år allt mer diskuterat om man skulle kunna hjälpa patienter bättre genom att sätta in biologiska läkemedel direkt efter diagnos.
Behandlingsvalet är viktigt eftersom man vid nydiagnostiserad ledgångsreumatism snabbt vill dämpa sjukdomsaktiviteten så effektivt som möjligt. Detta för att förhindra ledförstörelse och bevara kroppens funktionsförmåga.
Den aktuella studien genomfördes vid 29 kliniker i sex länder (Norden+Nederländerna) under perioden december 2012-december 2018. Från början ingick över 800 patienter med nydiagnostiserad reumatoid artrit. 625 av patienterna medverkade studietiden ut.
Studie med fyra armar
Forskarna randomiserade patienterna till en av de fyra behandlingsregimer som jämfördes. En grupp fick standardbehandling, oftast metotrexat och kortison samt kortisoninjektioner i svullna leder.
Övriga grupper fick ett av tre biologiska läkemedel tillsammans med metotrexat. Dessa läkemedel var abatacept, certolizumab pegol respektive tocilizumab.
Behandlingarna startade inom två veckor efter diagnostillfället och forskarna följde sjukdomsutvecklingen hos patienterna under 48 veckor.
Signifikant skillnad efter 48 veckor
Studien var öppen det vill säga att patienterna och deras läkare visste vilken behandling de fick, vilket möjligen kan ha påverkat resultatet. Dock fick inte de forskare som bedömde och graderade patienternas tillstånd vid olika tidpunkter veta vem som fått vilket läkemedel.
Efter 48 veckor var sjukdomsaktiviteten signifikant lägre bland de patienter med reumatoid artrit som fått abatacept eller certolizumab pegol jämfört med dem som fått standardbehandling.
Samma tydliga skillnad syntes inte i gruppen som fått tocilizumab, men även här fanns tecken på bättre utfall än i standardgruppen.
Förekomsten av allvarliga biverkningar var lika hög i samtliga grupper, kring 10 procent.
På väg mot ändrade riktlinjer?
Forskarna bakom studien anser att resultaten bör kunna få betydelse för behandlingsriktlinjerna för reumatoid artrit.
“Biologiska läkemedel är dyrare än konventionell terapi. Ändå skulle det kunna vara befogat att använda biologisk behandling som första linjens terapi med tanke på de höga direkta och indirekta kostnaderna för dåligt kontrollerad reumatoid artrit – efter att ha visat de kliniska fördelarna”, skriver de.
