Lagen om etikprövning har bara drygt tre år på nacken. Men den har redan väckt i det närmaste uppror i vissa delar av forskarvärlden. Främst forskare inom områdena samhällsvetenskap och humaniora är starkt kritiska på lagens som de anser alltför långt gående krav om etikprövning av studier.
De ifrågasätter till exempel kravet på att ansöka om etikprövning av forskning som bara gäller behandling av personuppgifter ur offentligt material.
Och även Överklagandenämnden för etikprövning vill se ändringar i den nya lagen. Nämnden ogillar den nuvarande bestämmelsen om att den måste åtalsanmäla varje misstanke om brott mot lagen, oavsett, hur grov eller lindrig överträdelsen är.
Vill skriva om delar av lagen om etikprövning
I dag meddelande utbildningsminister Mats Persson, L, att regeringen tänker låta en särskild utredare se över delar av etikprövningslagen.
– Vi ser ett antal problem med nuvarande regelverk, som att etikprövning krävs även för forskning där det saknas betydlig risk för forskningspersonen, att etikprövning krävs för forskning på uppgifter ur offentligt material och att forskare måste anmälas till åtal för varje brottsmisstanke mot lagen oavsett hur allvarliga de är, säger Mats Persson i ett pressmeddelande.
– Forskning ska även fortsättningsvis etikprövas när det är nödvändigt, men min målsättning är att vi efter utredningen ska kunna ta bort etikprövningen där det till exempel saknas risk för forskningspersonen.
Tre år gammal lag
Den nya lagen om etikprövning av forskning började gälla 1 januari 2020. Den kom till i svallvågorna efter Macchiarini-affären som satte ljuset på frågor om forskningsetik och behovet att skydda människor som medverkar i forskning.
