Barn är inte små vuxna. Fler läkemedel behöver utvecklas för barn och anpassas till barns behov.
Läkemedelsverket efterlyser bättre läkemedelsanvändning och bättre läkemedel för barn. Även i EU görs satsningar, vilket Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om.
Men kliniska studier av läkemedel för barn riskerar underfinansiering. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Läkemedelstudier med barn som deltagare leder ofta till extrakostnader som inte är medräknade från början i läkemedelsföretagens budgetar.
Kan behöva ta lekpauser
De verkliga kostnaderna ligger i genomsnitt 59 procent över den initiala budgeten. Det visar studien som nyligen publicerats i Acta Padiatrica. Underlaget är tio kliniska studier med barn som deltagare.
Problemet är att studiernas budgetar utgick från vuxna individer, enligt forskarna. Men barn är barn. Även när de är försökspersoner i läkemedelsstudier.
Ibland behöver de ta pauser för att göra något annat, innan nästa moment i studien kan påbörjas.
Det berättar Jenny Kindblom, docent på Institutionen för medicin och överläkare inom klinisk farmakologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som är ansvarig för studien.
– När studien genomförs behöver man ha barnet med sig, det går inte att forcera igenom studieaktiviteter. Man behöver anpassa efter vad barnet orkar med och ibland pausa, leka lite, eller vila, säger hon i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet och Sahlgrenska akademien.
Behöver ofta fler undersökningar
Studier med barn som deltagare kräver omfattande planering och koordinering. Ofta behövs väldigt många undersökningar, med personal och resurser från olika enheter.
Yngre barn kan till skillnad från vuxna exempelvis behöva sövas vid vissa undersökningar, som magnetkameraundersökning eller tarmundersökning. Det ökar förstås båda antalet arbetsmoment, tidsåtgång och kostnader.
Eftersom det handlar om minderåriga måste även fler personer involveras, oftast två vårdnadshavare. Också detta ökar tidsåtgången och kostnaderna.
– De poster som skapar störst skillnader är kostnaderna för förberedelser för kliniska prövningar, den beräknade tidsåtgången för studieaktiviteterna och slutligen kostnader för undersökningar, konstaterar Stavros Koulizakos som är ansvarig för budget- och avtalsfrågor för sjukhusets kliniska barnstudier och studiens försteförfattare.
Riskerar att färre studier genomförs
Forskarna poängterar att ersättningen måste vara skälig för både sjukhuset och läkemedelsföretaget. Alla relaterade kostnader ska omfattas i budgeten.
Enligt Jenny Kindblom finns det definitivt en risk att underfinansiering leder till att färre studier av läkemedel för barn genomförs.
– Man har sett en ökad risk att pediatriska studier inte går i mål. Underfinansiering kan i allra högsta grad bidra till detta. En ännu tydligare konsekvens är dock att sjukvården genomför studieaktiviteter för läkemedelsföretagens räkning utan att få ersättning. Det är inte rimligt, säger hon.
